Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Nivåer av mikroplast i vatten nära Stockholm är lika höga som de som rapporteras nära stadsområden i Kalifornien, USA, visar en ny studie i Marine Pollution Bulletin. Förpackningsmaterial och tampar är sannolika källor till mikroplast i vatten runt Stockholm, men andra källor som syntetiska kläder och kosmetika kan också vara bovar i dramat.

– Provtagningsstudier har genomförts på många platser i världen. Men det finns nästan inga studier som rapporterar plastföroreningar i Östersjön. Vi var förvånade över att hitta lika mycket mikroplast runt Stockholm som i Kalifornien, säger Berit Gewert, doktorand vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES), Stockholms universitet, studiens huvudförfattare.

Lite av det plastskräp som samlats in nära Stockholm. Foto: ACES/Stockholms universitet.

Plastproduktionen världen över har ökat med 60 gånger sedan 1950-talet. Plastskräp är nu närvarande överallt i vattenmiljön. De viktigaste källorna till plast är bland annat soptippar, avloppsreningsverk och fartyg. Små plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter i diameter kallas mikroplast och kan bildas när större plastrester sönderdelas. Mikroplast sprids globalt, inklusive Östersjön och Stockholms skärgård.

– Plastföroreningar i hav identifierades nyligen som ett globalt hot eftersom föroreningarna sprids med havsströmmar och påverkar världshaven globalt. Det är också en utveckling som inte går att vända, säger Berit Gewert.

Ju närmare hamnen desto mer mikroplast
Studien baseras på plastskräp som samlats från Stockholms skärgård med hjälp av en mantatrål, det vill säga ett nät som bogseras bakom ett forskningsfartyg och samlar prover från vattenytan. Två äventyrare, Oskar Kihlborg och Göran Kjellkvist, har också samlat vattenprover när de paddlade mellan Gotland och Stockholm på paddelbrädor.

Resultaten från dessa två provtagningar liknade varandra. Forskarna identifierade mikroplast i proverna med hjälp av avancerad mikroskopi. Kemiska analyser visade att polypropen och polyeten, som finns i förpackningsmaterial och tampar, var de vanligaste polymererna i partiklarna.

– I områden med hög fritidsbåtstrafik hittade vi höga koncentrationer, men de är fortfarande lägre än de som hittades nära Stockholm. Ju närmare hamnen desto högre koncentrationer av mikroplast i proverna, vilket indikerar att båtliv bidrar till mikroplast i Östersjön, säger Berit Gewert.

Kläder och kosmetika också källa till plastföroreningar
Forskarna påpekar att förutom båtliv och förpackningsmaterial kan syntetiska kläder och kosmetika som innehåller plastkulor också bidra till mikroplastförorening i Östersjön. Men på grund av den minimala diametern hos de sistnämnda partiklarna fastnar de inte i trålen som användes i denna studie.

– För tillfället vet vi inte vad dessa koncentrationer av mikroplast betyder för Östersjön. Därför behövs fler studier för att bedöma de faror som mikroplast kan medföra för miljön, särskild vid de halter som vi hittar i dag, säger Berit Gewert.

Studien: Abundance and composition of near surface microplastics and plastic debris i the Stockholm Archipelago, Baltic Sea, av Berit Gewert, ACES, Stockholms universitet, Martin Ogonowski, ACES, Stockholms universitet och Aquabiota Water Research, Stockholm med flera är publicerad i Marine Pollution Bulletin.

Rapporten Reducing Uncertainty and Confronting Ignorance about the Possible Impacts of Weathering Plastic in the Marine Environment, publicerades tidigare i Environmental Science & Technology Letters.

Kontakt:
Berit Gewert, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES), Stockholms universitet. E-post: berit.gewert@aces.su.se; tel: 08-674 77 49, mobil: 070-6260 6133
Martin Ogonowski, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES)/Aquabiota Water Research. E-post: martin.ogonowski@aces.su.se, tel: 08-674 76 03, mobil:070-8254 846

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera