Tema

Ogifta mödrars möjligheter på 1800-talets äktenskapsmarknad

Under 1800-talet och början av 1900-talet födde hundratusentals kvinnor barn utan att vara gifta. Hur de bemöttes i lokalsamhället som en konsekvens av den utomäktenskapliga födelsen kunde variera ganska mycket mellan olika platser. Det visar en ny avhandling av Robert Eckeryd, Umeå universitet.

Undersökningar av ogifta mödrars levnadsöden i kyrkböckerna i tre ångermanländska tingslag visar på negativa effekter på giftermålsmarknaden jämfört med kvinnor som inte fött barn före äktenskapet.

– De försämrade möjligheterna till äktenskap ska dock inte överbetonas utan gäller särskilt de kvinnor som inte ingick äktenskap med en man de hade barn med sedan tidigare. Extra svårt på äktenskapsmarknaden var det för ogifta mödrar som lämnats ensamma med två eller fler barn, medan ett utomäktenskapligt barn många gånger tycks ha varit relativt acceptabelt, säger Robert Eckeryd.

Kvinnan valdes före mannen
I faderskapsrättegångar vägde kvinnans ord oväntat tungt, vilket särskilt var fallet från och med 1918. Efter att Lag om barn utom äktenskap införts det året kunde domstolen om viss bevisning förelåg välja att låta kvinnan bekräfta sin talan genom att svära en så kallad fyllnadsed på bibeln.

– Hon intygade då att hon haft samlag med den stämde mannen under en tid när barnet kunde ha blivit till. Som tidigare fanns också möjligheten att ålägga mannen så kallad värjemålsed, genom vilken han kunde svära sig fri, men i nästan samtliga fall där edgång blev aktuellt vid de tre häradsrätterna valdes kvinnan före mannen.

– Det hade av allt att döma ett samband med den dåtida könskomplementära genusordningen enligt vilken faderns roll var försörjaren, medan modern ansågs självskriven att sköta omvårdnaden av barnen.

Sollefteå, Nordingrå och Nordmaling
Till skillnad från de män som fick möjligheten att svära sig fria svor kvinnorna i samtliga fall på att mannen var barnafadern och fick därigenom ett underhåll åt barnet fastställt av domstolen. Tidigare var det för det mesta inte möjligt att få faderskapet fastställt om mannen inte avstod från att svära sig fri, men det var relativt många män som inte fullgjorde en edgång.

Undersökningsområdena utgörs av de tre ångermanländska tingslagen Sollefteå, Nordingrå och Nordmaling. Utgångspunkten är att mycket tyder på att de ogifta mödrarna var olika socialt utsatta i områden med skilda förutsättningar beträffade religiositeten och den socio-ekonomiska strukturen, och att det återspeglas i de utomäktenskapliga födslarnas omfattning.

– Därför kan man kanske förvänta sig en mindre acceptans i områden med relativt få barn födda utanför äktenskapet. Detta bekräftas också beträffande 1860-talet då de ogifta mödrarnas sociala utsatthet var mindre i Sollefteå tingslag, där det föddes betydligt fler utomäktenskapliga barn än i Nordmaling och Nordingrå.

Ökning av fastslagna faderskap
I början av 1900-talet var den sociala utsattheten likartad i samtliga områden, vilket av allt att döma till stor del hade med arbetarklassens ökade omfång att göra och att bondesamhällets värderingar inte längre hade samma genomslag.

Den nya lagstiftningen som trädde i kraft år 1918 ledde också till en kraftig ökning av antalet fastställda faderskap, vilket hade ett tydligt samband med att samtliga utomäktenskapliga barn nu skulle tilldelas en så kallad barnavårdsman för att se efter deras intressen under uppväxten, i vilket ingick att jaga rätt på barnafadern och kräva in underhåll från denne.

Avhandlingen: Acceptans eller utstötning? Ogifta mödrar i Ångermanland 1860-1940

Kontakt: Robert Eckeryd, robert.eckeryd@umu.se, tel. 076-1393264

Disputationen: Fredag 21 april försvarar Robert Eckeryd i ämnet historia, Umeå universitet, sin avhandling Acceptans eller utstötning? Ogifta mödrar i Ångermanland 1860-1940

Disputationen äger rum kl. 10.15 i Humanisthuset, Hörsal E. Opponent är professor emerita Marie Clark Nelson, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK), Linköping universitet.

Bild: By Xauxa Håkan Svensson (Own work) [CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) or GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html)], via Wikimedia Commons

Läs också

1930-talets ”cornerboys” ska lära oss om integration
22 november, 2017 | Högskolan Kristianstad
Krogen är en hierarkisk värld med starka ideal
17 november, 2017 | Örebro universitet
Generositet en hjärtefråga – på riktigt
15 november, 2017 | Stockholms universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Ogifta mödrars möjligheter på 1800-talets äktenskapsmarknad

 lästid ~ 3 min