Tema

Så påverkas människor när andra arter flyr ett varmare klimat

Globala ekologiska förändringar innebär en rad utmaningar för människan och blir allt mer framträdande – från hälsorisker till ekonomiska hot och från konflikter över fiskebestånd till påverkad tillgång på globala grödor. En stor internationell studie som publiceras idag i Science beskriver hur människan påverkas när klimatförändringar driver på artförflyttning av växt- och djurarter på land, i hav och sjöar.

I den internationella studien, som letts av australiensiska forskare och där Birgitta Evengård som är professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet har deltagit, varnar 41 experter för att samhällen och ekonomier – från tropikerna till nord- och sydpolen – redan idag påverkas när arter förflyttar sig på grund av klimatförändringar.

– Som enda medicinare i forskargruppen bidrog jag med hälsoperspektivet, något som vi inom det stora nordiska klimat- och hälsoforskningsprojektet CLINF redan fokuserar på, säger Birgitta Evengård, som är forskare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och medförfattare av artikeln.

Komplexiteten kräver samverkan
De förändringar vi nu ser i ekosystemen påverkar människan in på huden – medicinskt, socialt och ekonomiskt. Komplexiteten i artförflyttningarna kräver samverkan mellan många skilda specialiteter och forskningsresultat måste snabbt nå beslutsfattare och medborgare. FN:s hållbarhetsmål, de så kallade SDG 2030, saknar tyvärr delvis ett perspektiv som innefattar hur en snabbföränderlig natur medför plötsliga förändringar för samhällen. Den här studien visar hur artförflyttning är något som måste integreras i en sådan planering.

När deras lokala miljöer förändras svarar många växt- och djurarter genom att flytta mot högre höjder, djupare ner i haven eller i riktning mot polerna. Tidigare studier har visat att landbaserade arter förflyttar sig i riktning mot nord- och sydpolerna med i snitt 17 kilometer per årtionde, medan marina arter rör sig 72 kilometer per decennium i samma riktning. Medan en del arter föredrar ett varmare klimat och blir allt fler i antal så står många andra arter som vi lever på eller interagerar med inför utarmning eller utrotning.

– Vår egen överlevnad är beroende av annat liv på jorden, så omfördelningen av planetens levande organismer utgör en avsevärd utmaning för människor över hela jorden. Vi visar i den här studien hur klimatdrivna förändringar drabbar ekosystem runt om i världen och hur mänsklighetens hälsa och kulturer påverkas i samma process, säger Gretta Pecl, som är forskare vid IMAS, University of Tasmania, och som lett studien.

Så påverkas människor av artförflyttning:

Naturresurser och råvaror: Fisk, skog och grödor hamnar i riskzonen när miljöer förändras. Till exempel förväntas de idag huvudsakliga regionerna för kaffeodling att skifta, och värdefulla naturresurser såsom gran (Picea abies) ersätts av mindre värdefulla trädarter från varmare klimat.
Näringar: Turism och sportfiske hotas när korallrev dör, när maneter invaderar vatten som används för rekreation, och när sjöborrar förstör fiskhabitat i kelpskogar.
Konflikter: Spänningar uppstår när arter förflyttar sig mellan olika ekonomiska zoner eller på grund av landdispyter. Ett exempel på hur artförflyttning orsakar konflikter är det pågående makrillkriget mellan Island och EU.
Hälsa: Hotet från infektionssjukdomar som orsakas av exempelvis parasiten malaria och virus som tick-borne encephalitis (TBE) blir allt vanligare när stigande temperaturer gör att mikrobspridande vektorer breder ut sig mot polerna. I regioner där de virusbärande myggorna inte tidigare funnits står människor och djur inför risken att smittas av sjukdomar de inte tidigare varit exponerade för.
Ursprungskulturer: Förändringar i de geografiska distributionen av exempelvis fisk och renpåverkar livsmedelsförsörjning, och traditionella kunskapssystem bland samer och andra arktiska ursprungsbefolkningar.Your text

Artförflyttning är enligt studien en avgörande faktor som borde inkluderas i arbetet med att formulera mål, policy och handlingsplaner från lokal till internationell nivå. Enligt forskarna behövs större investeringar i forskning för att förstå och följa artförflyttningar. De menar också att det behövs ett vetenskapsbaserat tillvägagångssätt för att adressera den påverkan som artförflyttning har över lokala, nationella och internationella gränser.

– Interdisciplinära forskargrupper som täcker de biofysiska och mänskliga dimensionerna, inte minst hälsa, är helt nödvändiga för att vi i framtiden ska kunna hantera följderna av artförflyttning. Bättre förståelse och handlingskraftig politik skulle ge oss möjligheter att inte bara minimera de negativa effekterna utan samtidigt maximera de möjligheter som kan uppstå som en konsekvens av de massiva artförflyttningar som kommer ske under överskådlig tid, säger Birgitta Evengård.

Studier av klimatdrivna förändringar i arters distribution är ett relativt nytt vetenskapligt område. Birgitta Evengård leder CLINF, ett tvärvetenskapligt nordiskt forskningsprojekt om smittsamma sjukdomar i Arktis. I februari 2016 anordnades Species on the Move, den första internationella forskarkonferensen inom området. En uppföljningskonferens planeras för 2019 i Kruger National Park, Sydafrika.

Artikeln i Science: Biodiversity redistribution under climate change: Impacts on ecosystems and human well-being

Kontakt: Birgitta Evengård,Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
Telefon: 070-234 9820. E-post: birgitta.evengard@umu.se

Om publiceringen: Biodiversity redistribution under climate change: Impacts on ecosystems and human well-being. Författare: Gretta T. Pecl, Miguel B. Araújo, Johann D. Bell, Julia Blanchard, Timothy C. Bonebrake, I-Ching Chen, Timothy D. Clark, Robert K. Colwell, Finn Danielsen, Birgitta Evengård, Lorena Falconi, Simon Ferrier, Stewart Frusher, Raquel A. Garcia, Roger B. Griffis, Alistair J. Hobday, Charlene Janion-Scheepers, Marta A. Jarzyna, Sarah Jennings, Jonathan Lenoir, Hlif I. Linnetved, Victoria Y. Martin, Phillipa C. McCormack, Jan McDonald, Nicola J. Mitchell, Tero Mustonen, John M. Pandolfi, Nathalie Pettorelli, Ekaterina Popova, Sharon A. Robinson, Brett R. Scheffers, Justine D. Shaw, Cascade J. B. Sorte, Jan M. Strugnell, Jennifer M. Sunday, Mao-Ning Tuanmu, Adriana Vergés, Cecilia Villanueva, Thomas Wernberg, Erik Wapstra och Stephen E. Williams. DOI: 10.1126/science.aai9214.

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Så påverkas människor när andra arter flyr ett varmare klimat

 lästid ~ 4 min