Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Celler kan anpassa sin yta vid behov, med små inbuktningar. Nu har forskare upptäckt hur det går till när cellytan stabiliseras av ett särskilt protein.

För att klara av yttre mekanisk påverkan och hantera transport av olika typer av ämnen behöver celler anpassa sin yta, vilket de gör med hjälp av små inbuktningar, så kallade caveolae, på cellers yta. För att stabilisera cellytan använder celler proteinet EHD2, som kan slås på och av för att pendla mellan en inaktiv stängd form och en aktiv öppen form. Upptäckten gjordes av forskare vid Umeå och Göteborgs universitet samt från Tyskland, och publicerades idag i tidskriften PNAS.

Caveolae spelar en viktig roll vid cellers anpassning till sin omgivning och en avsaknad av de små inbuktningarna på cellytan är kopplat till svåra sjukdomar där muskler och fettceller bryts ner och där celler i blodkärlen inte fungerar. Genom ett samarbete som involverar ett brett spektra av både biofysiska, biokemiska och cellbiologiska analyser har forskare nu kartlagt hur den mekanistiska cykeln hos proteinet EHD2 fungerar och hur detta in sin tur reglerar dynamiken hos caveolae på cellytan.

Betydelsefull stabilisering
– Att proteinet hjälper celler att anpassa sig till sin omgivning kan ha central betydelse för hur caveolae påverkar muskelcellers reparationsförmåga eller fettcellernas förmåga att ta upp och lagra fett, säger Richard Lundmark, som är forskare vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi i Umeå och korresponderande författare av artikeln.

Bakom upptäckten står Richard Lundmarks forskargrupp vid Institutionen för Integrativ medicinsk biologi och Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) tillsammans med forskarkollegor vid Göteborgs universitet och Albert-Ludwigs-Universität Freiburg och Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg i Tyskland.

Forskarna har kunnat visa att molekylen ATP utgör ett slags bränsle som möjliggör för EHD2 att binda in till membranet och där anta en öppen konformation där delar av proteinet sticks in i membranet. Denna konformation gör att det kan bildas så kallade oligomerer av proteinet, vilket stabiliserar cellmembranet i en bestämd form. När ATP förbrukas släpper proteinet från membranet och antar en inaktiv stängd form. Interna reglerande delar av EHD2 håller proteinet i denna hämmade form när det inte är i kontakt med ett membran.

– Studien demonstrerar att den beskrivna mekanistiska cykeln av EHD2 spelar en viktig roll för att caveolae ska kunna stabiliseras vid cellens yta, säger Richard Lundmark.

I studien presenteras också en ny teknik som bygger på absorption och reflektion av infrarött ljus. Med hjälp av avancerade analytiska metoder kan tekniken användas för att studera strukturen hos den membranbundna formen av proteiner, vilket är svårt att uppnå med andra tekniker. Det är med denna teknik som forskarna kunnat visa att EHD2 genomgår en drastisk konformationsförändring när proteinet binder till membranet.

Länk till mer information om Richards Lundmarks forskning

Publikationen:
EHD2 restrains dynamics of caveolae by an ATP‑dependent, membrane-bound, open conformation. Författare: Hoernke M, Mohan J, Larsson E, Blomberg J, Kahra D, Westenhoff S, Schwieger C, och Lundmark R. PNAS

För mer information:
Richard Lundmark, Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB), Umeå universitet
Telefon: 070-620 2464
E-post: richard.lundmark@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera