Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Malariamyggor suger hellre – och mer – blod från människor som är smittade med malaria. Nu har forskare vid Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och KTH upptäckt varför. Det kan leda till nya sätt att bekämpa malaria utan gifter.

Forskningen om varför malariamyggorna föredrar de redan smittade presenteras i det senaste numret av tidskriften Science.

– Malariaparasiten utsöndrar en molekyl, HMBPP, som gör att människans röda blodkroppar avger mer koldioxid och andra flyktiga ämnen som är oemotståndliga för malariamyggor. HMBPP gör också att myggan äter mer, berättar Ingrid Faye vid Stockholms universitet.

Parasiten syns som en mörk ring i de infekterade röda blodkropparna. Foto: Anna-Karin Landin, Stockholms universitet
Parasiten syns som en mörk ring i de infekterade röda blodkropparna. Foto: Anna-Karin Landin, Stockholms universitet

Ingrid Faye leder forskargruppen som tillsammans med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och KTH har sett att i princip alla malariamyggor lockas av de dofter som induceras av HMBPP, även i mycket låga halter. Myggorna attraheras också snabbare och suger mer blod.

Dessutom blir malariainfektionen kraftigare i myggorna vilket tyder på att den extra näringen från det större blodmålet går till att producera mer parasiter, tror forskarna. Varken människor eller myggor använder själva HMBPP, men parasiten behöver det för att kunna växa.

Malariaparasiten åker snålskjuts
– För parasiten är HMBPP ett sätt att vinka till sig en taxi, en malariamygga, och ta sig till nästa värd på bästa sätt, förklarar Noushin Emami. Hon har arbetat i projektet i över tre år och gjort en stor del av det komplicerade praktiska arbetet med parasiterna och myggorna vid Stockholms universitet och delvis också vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

– Det verkar vara ett välfungerande system, utvecklat under årmiljoner, som gör att malariaparasiten kan överleva och sprida sig till fler människor utan att värddjuren dör ut, säger Ingrid Faye.

Resultatet kan bli värdefullt för att bekämpa malaria. I dag är det mest effektiva att använda myggnät och insektsgifter som förhindrar att människor blir bitna. Resistens mot dessa insektsgifter gör att man ständigt måste hitta nya metoder för att bekämpa myggor.

Läkemedel, även det som belönades med Nobelpriset 2015, blir också efter hand ineffektiva när parasiten blir resistent mot dem och måste hela tiden utvecklas. Ett vaccin verkar vara långt borta, berättar Ingrid Faye. Att skapa en fälla som utnyttjar parasitens eget system som lockar till sig malariamyggorna skulle vara ett stort steg framåt i kampen mot malaria.

Artikeln: A key malaria metabolite modulates vector blood seeking, feeding and susceptibility to infection, publicerades i Science 9 februari 2017.

Kontakt:
Ingrid Faye, professor emeritus i genetik, Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet. Telefon: 08-16 12 72, mobil: 070-317 95 46, e-post: ingrid.faye@su.se“>ingrid.faye@su.se
Rickard Ignell, professor, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Telefon: 073-598 48 71, e-post: rickard.ignell@slu.se“>rickard.ignell@slu.se
Anna-Karin Borg Karlson, professor, KTH. E-post: akbk@kth.se

Malaria

Malaria är en av världens vanligaste och mest allvarliga sjukdomar och orsakas av encelliga parasiter som sprids med vissa myggor. Varje år dör omkring 430 000 personer av malaria, de flesta är barn i Afrika. Omkring 200 miljoner nya malariafall inträffar årligen.

Källa: Världshälsoorganisationen (WHO)Your text

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera