Syrehalten ökade när jorden var en isplanet
Forskare har nu satt fingret på den tidsperiod då syrehalten i atmosfären började öka påtagligt. Syrehöjningen var en avgörande start för livets utveckling – och skedde samtidigt som jordklotet drabbades av global nedisning och all landmassa var samlad i en enda stor superkontinent. Hur sambandet mellan dessa händelser kan förklaras är dock en fråga som gäckar forskarna.
Enligt den nya studien av forskare från bland annat Lunds universitet började syrehalten i luften öka för cirka 2400 miljoner år sedan, vilket utgjorde det första steget mot en mer levande planet. I Jordens begynnelse var planeten nämligen en väldigt ogästvänlig plats utan syrgas och med enbart encelliga bakterier som invånare.
– Våra resultat visar dessutom att syrehöjningen sammanfaller med en global nedisning av jordklotet och omfattande vulkanism, säger Ulf Söderlund, professor i geologi vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
Landmassorna var en enda stor superkontinent
Den globala nedisningen innebar att större delen av planeten var täckt av is. Sådana omfattande nedisningar kallas internationellt för ”Snowball Earth”. Senaste gången det skedde var för för cirka 600 miljoner år sedan, vilket även vid det tillfället efterföljdes av en markant höjning av Jordens syrehalt.
Den aktuella forskningsstudien visar att uppkomsten av syre skedde vid en tid då de flesta av Jordens landmassor var samlade i en enda superkontinent, kallad Kenorland. Denna kontinent bredde ut sig vid ekvatorn och var till stora delar täckt av vulkaniska lavabergarter.
Rejäla syresvängningar
Ökningen av syre i atmosfären var inledningsvis ingen stadig process utan präglades av ganska rejäla svängningar. Det visar analyserna som forskarna gjort. Forskarna sammankopplar syresvängningarna med ett mycket instabilt klimat, som kan ha uppstått på grund av den vulkaniska aktiviteten på den stora superkontinenten vid ekvatorn.
– De exakta sambanden mellan syreökningen, vulkanismen och den globala nedisningen vet vi dock inte ännu, men med dessa nya resultat så har vi nu uppnått internationell samstämmighet på när dessa händelser drabbade vår planet, säger Ulf Söderlund.
Resultaten från studien kommer från åldersdateringar av vulkaniska bergarter i södra Afrika och innebär att den globala nedisningen inträffade 200 miljoner år tidigare än vad man hittills trott. Studien publiceras nu i tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences.
Kontakt:
Ulf Söderlund, professor. Geologiska institutionen, Lunds universitet. Tel 046-222 78 76 ulf.soderlund@geol.lu.se“>ulf.soderlund@geol.lu.se
Ashley Gumsley, doktorand. Geologiska institutionen, Lunds universitet Tel 076-210 85 63 ashley.gumsley@geol.lu.se
