Tema

Allt bättre prognos för stroke-drabbade

Risken att återinsjukna efter en stroke har minskat. Stora förbättringar i strokesjukvården, kan vara en orsak. Men forskning visar också på generellt minskade risker för hjärt- och kärlsjukdom. Detta enligt en ny avhandling från Umeå universitet.

– Allt fler som överlever en stroke får idag behandling på en stroke-enhet och fler patienter får också rätt förebyggande behandling såsom blodtryckssänkande, blodfettssänkande och antitrombotisk behandling, säger doktoranden Johanna Pennlert, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

I sin doktorsavhandling har hon studerat riskfaktorer för återinsjuknande efter stroke. Forskningen visar att återinsjuknanderisken i stroke har minskat under 1995-2012 och att stora förbättringar inom strokesjukvården kan vara en orsak. Dessutom har tidigare forskning visat positiva trender vad gäller generella riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom på befolkningsnivå.

– Men trots denna positiva trend så återinsjuknar fortfarande en av sex strokepatienter inom en femårsperiod. Det finns därför ännu mycket kvar att göra och framförallt behövs mer riktade insatser mot identifierade högriskgrupper.

Mer blodförtunnare trots svag evidens
Av ungefär 30 000 strokeinsjuknanden årligen i Sverige är cirka 25 procent återinsjuknanden. På befolkningsnivå ökar diabetes och hög ålder risken för att återinsjukna. Dessutom löper patienter med lägre utbildnings- och inkomstnivå samt ensamboende ökad risk. Sambandet mellan lägre socioekonomisk status och högre återinsjuknanderisk skiljer sig inte mellan män och kvinnor och har inte heller förändrats över tid, visar avhandlingen.

Johanna Pennlert har även undersökt det kliniska dilemmat av att behandla patienter som överlevt spontana hjärnblödningar med proppförebyggande eller blodförtunnande behandling. Behandlingssvårigheterna kring hur blodförtunnande läkemedel ska användas består i att patienter inte sällan å ena sidan löper risk att drabbas av blodproppar medan behandlingen å andra sidan ökar risken för en ny allvarlig hjärnblödning.

– Trots avsaknad av stark evidens såg vi en trend av ökad användning av blodförtunnande läkemedel till patienter med förmaksflimmer som överlevt hjärnblödning, säger Johanna Pennlert som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Enligt resultaten tycks den optimala insättningstiden i klinisk praxis för blodförtunnande läkemedel till patienter med förmaksflimmer vara runt 7-8 veckor efter hjärnblödningen. Men enligt Johanna Pennlert behöver resultaten konfirmeras i randomiserade prövningar.

Forskningen har utgått från två olika material. Dessa är det populationsbaserade MONICA-stroke incidensregistret, som täcker Västerbotten och Norrbotten, och det nationella kvalitetsregistret för strokesjukvård, Riksstroke.

Johanna Pennlert är uppvuxen i Umeå och tog sin läkarexamen vid Umeå universitet i januari 2010. Hon arbetar som ST-läkare med inriktning mot internmedicin vid Medicincentrum, Norrlands Universitetssjukhus.

Avhandlingen: Recurrent stroke: risk factors, predictors and prognosis

Om disputationen:
Fredagen den 2 december försvarar Johanna Pennlert, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling. Fakultetsopponent: Docent Hélène Pessah-Rasmussen, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet. Huvudhandledare: Marie Eriksson. Disputationen äger rum kl 13.00 i Betula-salen, Laboratoriecentrum, Byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus.

Kontakt:
Johanna Pennlert, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för medicin, Umeå universitet 073-152 2180; johanna.pennlert@umu.se

Allt bättre prognos för stroke-drabbade

 lästid ~ 2 min