Tema

Räkna med bortfallet i statistiken

Genom att göra mindre starka antaganden om bortfallet i statistiska undersökningar, kan säkerheten i resultaten bli bättre. Det visar Minna Genbäck i en ny avhandling vid Umeå universitet.

Avhandlingen handlar om hur man ska handskas med bortfall av statistiska data, till exempel när en del personer i enkätundersökningar inte svarar vid uppföljande undersökningar. Minna Genbäck visar hur man då kan ta hänsyn till bortfallet och redovisa skattningar som intervall. Detta i motsats till att, som brukligt är idag, exkludera dem som fallit bort och redovisa punktskattningar.

– Med en sådan intervallskattning kan man kontrollera hur känsliga ens slutsatser är i förhållande till vissa antaganden, säger Minna Genbäck.

Bortfall bör inte räknas bort
I doktorsavhandlingen berörs en studie av försämring av självskattad hälsa hos ett slumpmässigt urval av personer i Sverige, Nederländerna och Italien. Problemet med studien är att hälften av dem som svarat i en första omgång inte svarade nästa gång. Ett vanligt sätt att använda data är då att helt enkelt ta bort dem som inte svarat i andra omgången även från den första.

Kruxet är att bortfallet mycket väl kan bero på att hälsan hos de svarande har försämrats så att de faktiskt inte kan svara. Därmed blir en skattning av vilka faktorer som hör samman med försämrad självskattad hälsa missvisande om de personerna helt räknas bort. Samtidigt vet man ju inte heller i vilken mån svarsfrekvensen verkligen har att göra med hälsan eller vad som beror på något helt annat alternativt på ren slump.

– Eftersom vi är osäkra på om och hur mycket svarsfrekvensen har att göra med hälsan, är det bra om resultaten också speglar det, säger Minna Genbäck.

Avhandlingen: Osäkerhetsintervall och känslighetsanalys för inkomplett data

För mer information:
Minna Genbäck
073-811 21 34
minna.genback@umu.se

Räkna med bortfallet i statistiken

 lästid ~ 1 min