Tema

Många frågetecken om hur livet i hav och sjöar påverkas av global uppvärmning

Att den globala uppvärmningen äger rum finns ingen tvekan om. Vi vet att luft-, mark- och vattentemperaturer kommer att fortsätta öka under 2000-talet. Men kan vi lita på prognoser om hur biodiversiteten kommer att påverkas av framtida klimatförändringar?

Klimatförändringarna kommer att påverka biodiversiteten, våra ekosystem och alla de människor som är beroende av dessa. Detta har väckt mycket oro och tilldragit sig enormt vetenskapligt intresse. Som en följd av de metodologiska tillvägagångssätt som har använts kvarstår dock många frågetecken kring hur framtida temperaturer kommer att påverka biodiversiteten i marina miljöer och sötvattensmiljöer, enligt forskning som presenteras i en ny översiktsartikel.

Tvetydiga prognoser
Vid slutet av december 2015 hade fler än 140 000 vetenskapliga artiklar om klimatförändring och global uppvärmning publicerats. Men hur tillförlitliga är egentligen aktuella prognoser kring konsekvenser för biodiversiteten av framtida klimatförändringar? För att ta itu med denna fråga har forskare vid Linnéuniversitetet analyserat de metodologiska tillvägagångssätt som har använts vid tidigare forskning. Forskarna fokuserade på en delmängd studier som har undersökt hur temperaturskiftningar påverkar livet i marina miljöer och sötvattensmiljöer.

De granskade studierna inkluderar såväl fältstudier som experiment genomförda antingen i laboratorium eller under naturliga förutsättningar. Doktorand Hanna Berggren genomförde litteratursökningen i studien.

– Vi registrerade de olika svarsvariabler man tagit hänsyn till, vilka arter man undersökt, hur lång tidsperiod studien pågått samt på vilket vis man manipulerat temperaturen. Därefter jämförde vi de mönster vi fick fram med prognoser för framtida takt och omfattning av klimatförändringar, berättar Hanna Berggren.

Slutsatserna presenterades nyligen i specialutgåvan ”Impacts of Climate Change on Marginal Ecosystems – the Baltic Sea” av Journal of Marine Science and Engineering. Som en följd av de tillvägagångssätt som användes vid de tidigare studierna var ekologiska och evolutionära reaktioner hos individer, populationer, arter och ekosystem på temperaturförändringar många gånger svåra att fastslå. Den kausala mekanismen förblev ofta tvetydig enligt översiktsartikelns författare.

– Vi upptäckte att den termiska påfrestning man använt sig av vid de experimentella studierna var 10 000 gånger kraftigare än de prognoser som finns för den framtida uppvärmningen av våra hav. Det föreligger så klart alltid en kompromiss mellan realism och metodologisk spårbarhet, men det är viktigt att hitta den rätta balansen, menar professor Anders Forsman som är huvudförfattare av artikeln.

En osäker framtid
De tillvägagångssätt som har använts i studierna kan tillhandahålla viktiga insikter i hur både individer eller hela ekosystem svarar på heterogena miljöer och kortsiktiga temperaturväxlingar som är förknippade med varierande väderförhållanden eller årstidsväxlingar. Dock förblir det alltjämt osäkert i vilken mån de även kan bidra med information kring mer långsiktiga konsekvenser av framtida klimatförändringar, menar artikelförfattarna.

– Vi räknar med att en del av våra forskarkollegor kommer att bli provocerade av de resonemang och slutsatser vi presenterar i vår översiktsartikel. Vårt mål är dock att se till att kunskapen går framåt och att bidra till en djupare förståelse för dessa komplexa frågor. Det är helt avgörande att erhålla resurser och inrättningar för mer storskaliga och långsiktiga studier som kännetecknas av en större realism, sammanfattar Anders Forsman.

Artikel:
Forsman, A., Berggren, H., Åström, M. and Larsson, P. 2016. ”To what extent can existing research help project climate change impacts on biodiversity in aquatic environments? A review of methodological approaches.” Journal of Marine Science and Engineering 4: 75.http://dx.doi.org/10.3390/jmse4040075

Kontakt:
Anders Forsman, professor, e-post: anders.forsman@lnu.se; telefon: +46 (0)480-44 61 73; mobil: +46 (0)70-627 27 38
Kommunikatör: Josefin Fägerås, e-post: josefin.fageras@lnu.se telefon: 072-528 14 30

Anders Forsman, Hanna Berggren och Per Larsson är medlemmar av Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems, EEMiS.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Många frågetecken om hur livet i hav och sjöar påverkas av global uppvärmning

 lästid ~ 3 min