Tema

Handelns lärlingselever riskerar återvändsgränd

Det finns brister i lärlingsutbildningen vid gymnasieskolans Handels- och administrationsprogram. Det visar Per Kristmansson i en ny avhandling vid Umeå universitet. Yrkeskunnandet riskerar att bli specifikt för den enskilda arbetsplatsen där eleverna främst får utföra enklare arbetsuppgifter.

– Man kan bland beslutsfattare ana en övertro på lärlingsutbildning som en lösning på samhälleliga problem som exempelvis ungdomsarbetslöshet och socialt utanförskap, säger Per Kristmansson.

Avhandlingen baseras på en studie av fem gymnasieskolors genomförande av lärlingsutbildningen inom Handels- och administrationsprogrammet medan den pågick som försök, något som sedan permanentades. Minst halva gymnasieutbildningen är förlagd till en eller flera arbetsplatser där eleverna ska förberedas för arbetslivet. Yrkesutbildning relaterad till detaljhandelsbranschen är ett tidigare relativt outforskat område.

Från skråväsende till datorisering
I doktorsavhandlingen görs en bred genomgång av detaljhandelns utveckling från skråväsendet fram till dagens datoriserade miljöer. Man kan se att detaljhandelns ställning som en lågstatusbransch med hög andel deltidsjobb och relativt låga löner går långt tillbaka i historien.

I Sverige finns relativt få möjligheter att formellt utbilda sig inom detaljhandeln. Handels- och administrationsprogrammet på gymnasiet är en av dessa. Internationellt tycks det vara vanligare med branschutbildningar. Den är dock långtifrån idag den givna vägen för att komma in i handelsbranschen.

Marknadsförs för skoltrötta
Handels- och administrationsprogrammet med lärlingsutbildningen har marknadsförts som ett alternativ för skoltrötta elever. Det visar sig dock att det är en krävande utbildning att både arrangera och delta i men där det råder ett tydligt glapp mellan kursplanerna och det faktiska innehållet i den arbetsplatsknutna utbildningen.

Det blir vad arbetsplatsen kan erbjuda snarare än vad som sägs i kursplanen som framstår som avgörande för innehållet. Lärlingseleverna får tillgång till arbetsuppgifter som hör till den dagliga driften på arbetsplatsen och är kvantifierbarana, men de får sällan ta del av mer avancerade arbetsuppgifter och får svårt att nå ett djupare och mer teoretiskt yrkeskunnande.

– Det saknas något som binder skolan och arbetslivet samman. Skolorna lyckas inte förmedla uppdraget till arbetsplatserna. Eleverna riskerar att få en smal utbildning och en anställningsbarhet som är giltig endast på den aktuella arbetsplatsen, säger Per Kristmansson.

Per Kristmansson är utbildad gymnasielärare, född och uppvuxen i Sollefteå men bosatt i Umeå.

Avhandlingen:Gymnasial lärlingsutbildning på Handels- och administrationsprogrammet – En studie av lärlingsutbildningens förutsättningar och utvecklingen av yrkeskunnande.

För mer information:
Per Kristmansson
Tel. 090-786 67 77
Mobil 070-291 59 19
E-post: per.kristmansson@umu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Handelns lärlingselever riskerar återvändsgränd

 lästid ~ 2 min