Tema

Klimatet syns på tänderna

Tänder hos växtätande däggdjur kan i detalj berätta om klimatet där djuren lever och om lokala klimatförändringar. Genom att studera tänder kan forskare visa att det är återkommande vädermässigt svåra förhållanden sporrar en evolution. Nödår med missväxt bidrar till att olika fysiologiska egenskaper och funktioner utvecklas.

Professor Janne Rinne, verksam vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet, har tillsammans med kollegor vid bland annat Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Helsingfors universitet studerat tänderna hos stora växtätare i 13 olika nationalparker i Kenya. Genom att lägga in parametrar för bland annat nederbörd, temperatur och växtlighet i en statistisk modell som sträcker sig över 60 år kan forskarna visa hur skiftningar i klimatet har bidragit till hur däggdjurens tänder har utvecklats.

Missväxt ger spår på växtätarnas tänder
Resultaten visar att evolutionen av viktiga fysiologiska funktioner, exempelvis tänders egenskaper, till stor del beror på yttre förhållanden som avviker från de normala. Klimatmässiga förhållanden som kan betraktas som genomsnittliga har mindre betydelse.

Avvikelser såsom torka, extrem nederbörd och kraftiga temperaturskiftningar har inneburit att växtätarna periodvis tvingats äta annat än sin favoritföda. Detta går att avläsa på deras tänder. Strukturen avslöjar hur de har använts, exempelvis om djuren har tuggat mjukt och saftigt gräs eller hårda, träaktiga buskar. Genom att undersöka växtätarnas tänder har forskarna upptäckt att klimatet har skilt sig åt mellan geografiskt närliggande områden.

Ledtråd till den viktigaste faktorn bakom evolution
– Det finns en debatt som har pågått länge om huruvida det är extrema eller genomsnittliga yttre förhållanden som är de viktigaste krafterna bakom evolutionen. Våra resultat visar att den viktigaste faktorn kan vara återkommande svåra förhållanden, säger Janne Rinne, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap i Lund.

Forskarnas metod kan användas för att med stor säkerhet fastställa hur klimatet har varit under olika historiska perioder.

– Tänderna är oftast väl bevarade i fossila fynd och kan därmed användas med den statistiska modellen för att uppskatta klimatet och växtligheten under tidigare epoker i historien, säger Janne Rinne.

Artikel:
”Herbivore teeth predict climatic limits in Kenyan ecosystems”, Indrė Žliobaitėa, Janne Rinnea, Anikó B. Tóthd, Michael Mechenicha, Liping Liuf, Anna K. Behrensmeyerd och Mikael Forteliusa.

De nya rönen publiceras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Kontakt:
Janne Rinne, professor
Lunds universitet, institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap
+46-46-222 40 19
janne.rinne@nateko.lu.se

Klimatet syns på tänderna

 lästid ~ 2 min