Både tränare och idrottare påverkar ledarskapet
Motivation och välbefinnande har betydelse för hur idrottande ungdomar uppfattar sin tränare. Men samma modell för ledarskap passar inte alla. Det visar Andreas Stenling i en ny avhandling vid Umeå universitet.
Ungdomar som i högre grad drivs av krav, måsten och oro upplever sin tränare som mer kontrollerande, medan ungdomar som i högre grad drivs av en inre motivation och känner större välbefinnande istället upplever sin tränare som mer motivationsfrämjande.
– Att tränarens beteende har betydelse för idrottarens motivation, är kanske inte så svårt att föreställa sig. Men det handlar om en ömsesidig process där idrottarens egen motivation och välbefinnande också spelar roll för hur man uppfattar tränarens beteende, säger Andreas Stenling.
Gladare idrottare med inre motivation
Unga idrottare som upplever att deras tränare försöker förstå och utgå från deras perspektiv genom ett så kallat motivationsfrämjande ledarskap rapporterar högre grad av inre motivation till sitt idrottande. Inre motivation kännetecknas av glädje, intresse och att de värderar sitt idrottande högt. Dessa ungdomar rapporter också högre grad av välbefinnande. Idrottare som istället upplever sin tränare som kontrollerande verkar i större utsträckning drivas av yttre motivation som kännetecknas av krav, måsten och oro. Den gruppen rapporterar också lägre välbefinnande.
I doktorsavhandlingen undersökte Andreas Stenling också om idrottarnas motivation och välbefinnande kan ha betydelse för hur de uppfattar sin tränare. Resultaten visar att idrottare som i högre grad drivs av inre motivation och som rapporter högre grad av välbefinnande också verkar uppfatta sin tränare som mer motivationsfrämjande. Idrottare som i högre grad drivs av yttre typer av motivation verkar däremot uppfatta sin tränare som mer kontrollerande.
Idrottaren påverkar tränaren
Avhandlingen baseras bland annat på en longitudinell studie, det vill säga en studie med upprepade mätpunkter över tid, som gjorts bland 247 elitidrottande ungdomar i åldern 15-20 år. Resultaten visar att samma modell inte passar alla när det kommer till tränares förhållningssätt. Individuella faktorer hos idrottarna verkar kunna göra dem mer eller mindre mottagliga för olika förhållningssätt från tränaren. Det finns dock andra kompletterande förklaringar, till exempel att idrottarnas motivation och välbefinnande påverkar deras beteenden som i sin tur påverkar tränarens beteenden. En annan möjlig förklaring är att tränarens förväntningar på en idrottare påverkar hur tränaren beter sig mot idrottaren.
– Ökad kunskap om den ömsesidiga påverkan som tränare och idrottare har på varandra kan exempelvis användas till göra olika typer av utbildningsprogram för tränare och idrottare effektivare, säger Andreas Stenling. Andreas Stenling är uppvuxen och bosatt i Umeå.
Avhandlingen:
“Sports coaches’ interpersonal motivating styles: longitudinal associations, change, and multidimensionality”, Andreas Stenling vid Umeå universitet, Institutionen för psykologi. Svensk titel ”Ett motiverande ledarskap: Multidimensionalitet och longitudinella samband med idrottares motivation och välbefinnande”
Kontakt:
Andreas Stenling
Telefon: 090-786 78 49
Mobil: 070-557 77 42
E-post: andreas.stenling@umu.se
