Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Vissa arter i havet kan kanske anpassa sig till framtida miljöförändringar, men bara till en viss gräns. Hur den globala miljöförändringen påverkar livet i havet står i fokus när toppforskare inom evolutionsbiologi nu ger ut en specialutgåva av tidskriften Evolutionary Applications.

Studier som presenteras i specialnumret belyser bland annat hur korallreven på Hawaii påverkas av havsförsurningen och hur fiskar och mikroalger anpassar sig till den globala uppvärmningen.

− Den röda tråden i studierna är att om en individ utsätts för stress, så får det följder för nästa generation. Ofta är effekterna negativa men de kan också vara positiva, säger Pierre De Wit, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Evolution måste vägas in i modellerna
Tretton forskningsstudier av internationella toppforskare i evolutionsbiologi presenteras i tidskriften, och har samordnats av bland annat forskare från Göteborgs universitet.

I specialutgåvan beskriver forskarna nya teknologier och sätt att designa experiment och redogör för olika sätt att identifiera möjliga framtidsproblem. I studierna framhålls även vikten av att inkludera evolution i de modeller som försöker förutsäga effekterna av miljöförändringar i framtiden.

− De modeller vi använder oss av idag för att förutsäga hur organismer kommer att klara sig i framtiden, saknar information om att djur och växter faktiskt kan anpassa sig till miljöförändringar. Men detta är väldigt svårt att studera eftersom det krävs experiment som varar under många generationer, säger Pierre De Wit.

Mycket stress försämrar anpassningsbarheten
Studierna i specialutgåvan visar att en del av de marina arterna, till exempel hoppkräftor och flera olika sorters alger, kan anpassa sig till framtida miljöförändringar. Men anpassningsbarheten har en gräns. När en art utsätts för mycket stress på grund av miljöförändringar får det konsekvenser i form av förlust av genetisk diversitet och förmåga att anpassa sig till ytterligare förändringar.

− Till exempel visar en studie av hoppkräftor att de kan anpassa sig till både förändringar i salthalt och temperatur om det inte sker samtidigt, men de klarar inte av att både salthalt och temperatur ändras på samma gång, säger Pierre De Wit.

En förståelse av evolutionens roll är viktig för att effektivt kunna hitta lösningar för att ta tillvara naturens resurser på bästa sätt och för att göra samhället redo för framtidens miljö, anser Sam Dupont, forskare vid biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

− Till exempel skulle vi kunna ta tillvara nuvarande genetisk diversitet hos arter som används inom vattenbruk, för att odla fram organismer som är tåliga mot framtidens miljö, säger han.

Specialutgåvan av Evolutionary Applications

Kontakt:
Pierre De Wit, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, pierre.de_wit@marine.gu.se, 031-786 9550.

Sam Dupont, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, sam.dupont@bioenv.gu.se, 031-786 9531.

 

 

 

.

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera