Tema

Politiker smartare än de flesta

Svenska kommunpolitiker är smartare än människor i allmänhet och de är också bättre ledare. Dessutom är alla samhällsklasser väl representerade i politikerkåren, enligt en omfattande studie från Institutet för internationell ekonomi  vid Stockholms Universitet.
– Det är glädjande nyheter, säger Torsten Persson, rådsprofessor i nationalekonomi som tillsammans med två svenska och två amerikanska forskare, står bakom undersökningen.

Forskarna har intresserat sig för hur duktiga politikerna är på att fatta beslut och hur väl deras sociala bakgrund stämmer överens med befolkningen som de är satta att representera.

Egenskaperna hos alla svenska politiker i alla kommunalval mellan 1982 och 2010 har kartlagts och studien har fått namnet Who becomes a politician.

Där framträder en tydlig bild av svenska politiker som både intelligenta beslutsfattare och skickliga ledare. Jämfört med befolkningen i övrigt tillhör de den mest begåvade tredjedelen. Och ju högre upp i den politiska hierarkin desto mer kompetenta politiker.

Forskarna jämförde även politikerna med yrken som anses dra till sig talangfulla personer som verkställande direktör, medicinare, jurister och universitetsanställda samhällsvetare.

– Då kan vi konstatera att kommunstyrelsens ordförande är i genomsnitt lika smart som verkställande direktörer i företag med mellan 25 och 250 anställda, säger Torsten Persson. De är lite mindre smarta än medicinare, jurister och samhällsvetare på universitet. Men de är betydligt bättre ledare. Resultaten gäller alla politiker och alla partier.

Samband mellan lön, IQ och ledarskap
För att identifiera politikernas förmågor har Torsten Persson och hans kollegor använt flera metoder. Dels resultat från mönstringen till militärtjänsten som innehåller mått på både ledarskapsförmåga och intelligens. Men eftersom det inte täcker kvinnor och heller inte alla män har också politikernas löner jämförts. Genom att kontrollera för faktorer som ålder, utbildning, kön, bostadsort etc. graderar forskarna lönerna inom grupper med samma förutsättningar. Resultatet visar att ju högre lön en person har i varje grupp desto mer lämpligare är den personen. Mot detta kan invändas att ekonomisk framgång kan framstå som ett konstigt mått på politisk skicklighet. Men Torsten Persson säger att det finns starka samband mellan nivå på lön, resultat på IQ-tester och ledarskapstalang belagt i tidigare forskning.

För att mäta hur väl politikernas sociala förhållanden speglar sammansättningen i befolkningen som helhet har forskarna bland annat utgått från inkomsterna hos politikernas föräldrar. De tre största partierna i kommunerna har undersökts, socialdemokraterna, moderaterna och centerpartiet. Sammantaget bildar den informationen en gemensam beskrivning av svenska kommunpolitikers ekonomiska bakgrund.

– Hos socialdemokraterna är låginkomsttagare och höginkomsttagare underrepresenterade och medelinkomsttagare överrepresenterade bland föräldrarna. När det gäller moderater dominerar höginkomsttagare och inom centern finns det flest låginkomsttagare. Slår vi ihop det här får vi en väldigt representativ politikerkår, säger Torsten Persson.

En annan fråga som intresserat forskarna är om politiska eliter reproducerar sig själva eller om systemet belönar de mest lämpade oavsett bakgrund. Därför jämfördes politikernas IQ med deras syskons. Politikerna visade sig då vara betydligt intelligentare än syskonen. Det pekar på att det inte är ärvda förmåner som styr urvalet av vem som får bli svensk politiker. Den slutsatsen får också stöd av att politikernas sociala bakgrund stämmer överens med befolkningen som helhet, säger Torsten Persson.

Duglighet säger mycket – men inte allt
Drivkraften för att engagera sig politiskt är för många en stark vilja att påverka samhället. Ofta är det viktigare än status, karriär och hög lön. Det visar tidigare forskning. Men Torsten Persson konstaterar att de mer egennyttiga målen inte ska underskattas.

– Vi försöker kasta ljus över vad som ligger bakom människors val att engagera sig i politiken. Vi finner då att det inte går att frikoppla samhällsengagemang från materiella motiv. Ekonomiska ersättningar tycks påverka hur smarta politiker som rekryteras. Till exempel verkar mer dugliga personer engagera sig politiskt i kommuner där kommunstyrelsens ordförande har högre lön.

Har du större förtroende för Sveriges politikerkår nu?

– Ja det har jag nog. Men duglighet och representativitet är ju inte allt. Man skulle också vilja veta något om politikers integritet . För att tjäna samhället vill man ju ha hederliga personer som inte låter sig korrumperas. Men hur mäter man det?

Text: Lotta Nylander, på uppdrag av forskning.se

Tips! På seminariet Vem vill bli politiker föreläser bland annat Torsten Persson om detta. Det hålls den 16 september i Stockholm, men går att se live på nätet från kl 10.00. http://bambuser.com/channel/framtidsstudier

 

Läs också

Kriminologi – en balansgång mellan politik och vetenskap
23 november, 2017 | Göteborgs universitet
Varannan avviker från tvångsvård för missbruk
23 november, 2017 | Umeå universitet
Kan digitala backspeglar öka trafiksäkerheten?
23 november, 2017 | RISE Research Institutes of Sweden
1930-talets ”cornerboys” ska lära oss om integration
22 november, 2017 | Högskolan Kristianstad
Krogen är en hierarkisk värld med starka ideal
17 november, 2017 | Örebro universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Politiker smartare än de flesta

 lästid ~ 3 min