Tema

Sovjetunionen ensam syndabock i svenska läroböcker

En undersökning av svenska historieläroböcker visar att Sovjetunionen och Josef Stalin pekas ut som ensamt skyldiga till konflikterna som ledde till det kalla kriget efter andra världskrigets slut.
– Denna uppfattning delas även till stor del av de historielärare som deltog i studien, säger umeåforskaren Robert Thorp, som undersökt hur kulturella uppfattningar kommer till uttryck i svenska läroböcker, och hur lärare förstår och återskapar historien i sin undervisning.

Hur kommer kulturella uppfattningar om det kalla kriget till uttryck i svenska läroböcker i historia och hur undervisar historielärare om det? Umeåforskarens Robert Thorp diskuterar i sin avhandling Uses of history in history education, om vikten av att vara medveten om hur historia är producerat, och hur historien återskapas utifrån dessa förutsättningar – i skolans värld och i samhället i stort.

Resultaten pekar på att en enhetlig och etablerad bild av det kalla kriget presenteras i svenska historieläroböcker om hur det bröt ut och vilka som hade skulden för att det hände. De undersökta läroböckerna presenterar kalla kriget ur ett västligt perspektiv och den berättelse som framställs ger inga större utrymmen för tolkningar. Robert Thorps avhandling visar att Sovjetunionen och Josef Stalin pekas ut som ensamt skyldiga till konflikterna som ledde till det kalla kriget efter andra världskrigets slut.

Lärarnas ansvar för historieförmedlingen
– Denna uppfattning delas även till stor del av de historielärare som deltog i studien, även om vissa reservationer uttrycktes av de deltagande lärarna. Sammantaget skulle man alltså kunna hävda att ett särskilt sätt att närma sig historien och kalla kriget framträder i såväl läroböckernas som i lärarnas berättelser, säger Robert Thorp.

I undersökningen läggs särskild vikt vid frågan om hur historielärare förstår och återskapar historien i sin undervisning eftersom de ansvarar för en betydande del av den historieförmedling som sker i Sverige och utomlands. Genom att peka på hur vår förståelse av och närmande till historien är beroende av det sammanhang det sker i bidrar Robert Thorps avhandling till att skapa kunskap om hur kulturella uppfattningar påverkar och präglar hur vi skriver, läser och pratar om historia.

Finns historien i dåtiden eller samtiden?
– En historieförmedling som enbart befäster redan dominerande perspektiv och berättelser om det förflutna riskerar att främja intolerans för historiska och samtida personer med åsikter eller beteenden som avviker från det redan bekanta, menar Robert Thorp.

Genom att understryka hur historia hela tiden konstrueras och rekonstrueras i våra möten med den, kan däremot en förståelse för perspektivets betydelse för hur vi förstår historien och varandra födas, det vill säga att det är viktigt att studera från vilken utgångspunkt den historiska berättelsen eller frågan kommer.

Avhandlingen: Uses of History in History Education

Kontakt: Robert Thorp, rth@du.se tel. 073-560 40 41

Sovjetunionen ensam syndabock i svenska läroböcker

 lästid ~ 2 min