Trasig spargris
Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Många överskuldsatta ansöker inte om skuldsanering, trots att lagen ger dem rätt till det. Två framträdande orsaker till detta är långa väntetider till kommunens budget- och skuldrådgivning samt en känsla av uppgivenhet.

Sedan skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 har det funnits hög tilltro till att detta skulle vara den ultimata lösningen på människors problem med överskuldsättning. Lagen har dock inte fått den effekt man önskade, menar Lisbeth Sandvall, lektor i socialt arbete på Linnéuniversitetet.

– Idag ligger stort fokus på själva ansökningsprocessen, vilket gör att insatserna sätts in för sent när människor har levt under flera år med stora med skulder. Många som ansöker får dessutom avslag eftersom de inte uppfyller kraven för att bli beviljad en skuldsanering.

Fastnar i långvariga skulder
Ju längre tid man lever med skulder desto svårare blir det att ta sig ur situationen.

– Långvariga skuldproblem som upplevs omöjliga att lösa gör att människor kan utveckla medvetna och omedvetna strategier som på sikt urholkar möjligheten att bli beviljad en skuldsanering, säger Lisbeth Sandvall.

Det kan handla om att man försöker hitta olika sätt att undvika löneutmätning, till exempel genom att anpassa arbetstid och inkomst, jobba svart eller blir försörjd av sin partner. Det kan också handla om att man på grund av orkeslöshet drar sig undan från samhället och arbetsmarknaden, vilket gör det svårt att bli beviljad en skuldsanering.

Lisbeth Sandvall har i sin forskning kunnat se att det är en kombination av individuella och strukturella faktorer som gör att människor fastnar i svåra skuldsituationer.

– Långa väntetider och skulder som under tiden växer snabbt eftersom ränta ska betalas före kapitalbelopp leder till ökad uppgivenhet och orkeslöshet. Detta i sin tur leder till man drivs allt längre ut i ett utanförskap.

Tidigare insatser behövs
Lisbeth Sandvall menar att problemet med överskuldsättning måste börja belysas på nya sätt. Istället för att fråga sig varför överskuldsatta inte ansöker om skuldsanering, behöver man fundera på vad det är som gör att människor överhuvudtaget måste ansöka om skuldsanering.

– Resultaten av studien visar att det behövs bättre insatser för att förebygga att människor överskuldsätter sig, till exempel att de får hjälp på tidigt ett stadium genom kortare väntetider till budget/skuldrådgivare. Man behöver också vara medveten om att det kan finnas en annan grundproblematik bakom skuldproblemen som påverkar situationen, till exempel psykiska funktionshinder eller missbruk av spel eller droger.

Mer om studien: Hela studien presenteras i rapporten ”Varför ansöker inte fler överskuldsatta om skuldsanering” som utförts på uppdrag av Kronofogdemyndigheten. Lisbeth Sandvall har studerat Kronofogdens aktmaterial och har intervjuat personer som själva är överskuldsatta samt representanter för myndigheter och ideella organisationer som kommer i kontakt med överskuldsatta.

Läs hela rapporten ”Varför ansöker inte fler överskuldsatta om skuldsanering? Rapport från ett forskningsprojekt om ansökningsbenägenhet”

Kontaktinformation: Lisbeth Sandvall, lisbeth.sandvall@lnu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera