Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Den komplicerade strukturen på trollsländors vingar gör vingarna mer robusta och ökar både stabiliteten och flexibiliteten i luften, utan att påverka aerodynamiken. Forskningsresultaten kan få tillämpningar inom såväl vindkraftsindustrin som vid utveckling av nya, lätta och starka material.

Det är forskare vid naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet som tillsammans med kollegor i Storbritannien, Japan och USA har studerat trollsländornas vingar och flygning.

Trollsländors vingar har en komplicerad konstruktion, en yta som kan liknas vid ett mycket finmaskigt nät av trådar med avancerad tredimensionell veckad struktur.

– Vi visar att strukturerna bidrar till att skapa en vinge som är flexibel och samtidigt lika stark och robust som en mycket klumpigare vinge utan strukturer hade varit. Med hjälp av strukturerna ökar flygeffektiviteten dramatiskt. Det är ett vackert exempel på naturens snygga lösning på en svår utmaning, säger forskaren Per Henningsson.

Aerodynamiken påverkas inte av strukturen på vingarna, däremot av vingarnas form. Vingformen bidrar också till att sländor är mycket effektiva i luften, exempelvis visar studier att de i nio av tio fall lyckas fånga sitt byte när de jagar.

Fortfarande rör det sig om grundforskning men Per Henningsson tror att ytterligare forskning på området kan leda till flera praktiska tillämpningar i framtiden.

– Förståelse av aerodynamisk effektivitet kan komma till nytta inom vindkraft- och flygplansutveckling. Vingstrukturernas komplicerade system för robusthet kan kanske komma till användning vid materialforskning och ge oss lätta men starka material, säger han.

Resultaten publiceras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Philosophical Transactions B.

För mer information: Per Henningsson, forskare, Lunds universitet, biologiska institutionen, per.henningsson@biol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera