Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Låga nivåer av stresshormonet kortisol har ett starkt samband med fetma, höga blodfetter och metabolt syndrom bland personer med återkommande depressioner eller bipolär sjukdom, visar forskning vid Umeå universitet.
– Detta kan ge bättre förståelse för den höga förekomsten av hjärt-kärlsjukdom hos patienter med återkommande depressioner eller bipolär sjukdom, säger Martin Maripuu, forskare vid enheten för psykiatri.

Resultaten kan i förlängningen förhoppningsvis också leda till bättre preventiv behandling av hjärt-kärlsjukdom hos patienter med bipolär sjukdom och återkommande depressioner, menar forskarna bakom studien som publicerats i tidskriften Journal of Affective Disorders.

Bipolär sjukdom och återkommande depressioner är livslånga sjukdomar där den förväntade livslängden är 10-15 år kortare än för normalbefolkningen. En starkt bidragande orsak till den förkortade livslängden är den höga förekomsten av hjärt-kärlsjukdom. Stress är tillsammans med låg fysisk aktivitet och högt energiintag livsstilsfaktorer kopplade till en ökad risk för metabola sjukdomar och hjärt-kärlsjukdom.

Höga kortisolnivåer kan bidra till ansamling av fett
Ett av kroppens viktigaste stress-system kallas HPA-axeln. Detta system reglerar produktionen och nivåerna av det livsviktiga stresshormonet kortisol. Kortisol är också viktigt för ämnesomsättningen. Höga kortisolnivåer över lång tid anses kunna bidra till ansamling av fett. Stress medför normalt en överaktivitet i HPA-axeln, vilket leder till förhöjda nivåer av kortisol.

Men om stresspåslaget är långvarigt tros det med tiden också kunna leda till underaktivitet i stressystemet, med låga kortisolnivåer som följd.

Vid återkommande depressioner och bipolär sjukdom har man tidigare visat att metabola riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom är vanligt och att det ofta finns störningar i stressreglerings systemet. För att undersöka sambandet mellan kortisolnivåer och metabola sjukdomar undersöktes 245 patienter, som har bipolär sjukdom eller återkommande depressioner, samt 258 personer i en kontrollgrupp.

Vanligare med fetma, blodfettsrubbningar och metabolt syndrom
Forskarna mätte kortisolnivåerna hos deltagarna efter det att deltagarna hade genomfört ett så kallat dexamethasone suppression test, som används för att upptäcka tidiga avvikelser i stress systemet.

Det umeåforskarna nu visar är att patienter med bipolär sjukdom eller återkommande depressioner som har låga kortisolnivåer i större utsträckning än övriga patienter lider av:

  • fetma (34 procent jämfört med 11 procent bland övriga patienter),
  • blodfettsrubbningar (hög LDL/HDL kvot 42 procent jämfört med 18 procent bland övriga patienter), och
  • metabolt syndrom (41 procent jämfört med 26 procent bland övriga patienter).

Däremot sågs inget samband mellan kortisolnivåerna och höga blodsockernivåer eller högt blodtryck.

Kortisolregleringen och den fysiska hälsan
– Resultaten visar att kortisolregleringen har ett samband med fysisk hälsa hos personer med bipolär sjukdom eller återkommande depressioner. Vi behöver dock ytterligare kunskaper om dessa samband, säger Martin Maripuu.

Artikeln: Relative hypocortisolism is associated with obesity and the metabolic syndrome in recurrent affective disorders. Journal of Affective Disorders. Författare: Martin Maripuu, Mikael Wikgren, Pontus Karling, Rolf Adolfsson och Karl-Fredrik Norrback. DOI: 10.1016/j.jad.2016.06.024

Artikeln ingår i det avhandlingsarbete som Martin Maripuu genomfört vid institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri. I forskargruppen, som leds av professor Rolf Adolfsson, ingår även docent Karl-Fredrik Norrback, Mikael Wikgren, Pontus Karling samt projektsamordnare Annelie Nordin Adolfsson.

Kontakt: Martin Maripuu, Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, Umeå universitet. Telefon: 070-617 67 69 E-post: martin.maripuu@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera