Artikel från Mittuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Det finns tecken på en sportifiering av friluftslivet i svensk fjällvärld med allt fler multisporttävlingar, fjällmaraton och andra tävlingslopp. Men inte alla som vistas i fjällen tycker att sportifieringstrenden är bra. Är den ett sätt att locka nya grupper eller ett hot mot fjällupplevelsen? En ny rapport från turismforskningscentret ETOUR vid Mittuniversitetet undersöker framtidsfrågor för fjällen.

I forskningsprojektet ”Den nya fjällupplevelsen” från turismforskningscentret ETOUR vid Mittuniversitetet undersöks det nya fenomenet i fjällvärlden. Forskarna konstaterar att motivationen bland fjällbesökarna skiljer sig åt.

För en del är själva aktiviteten huvudsaken, medan det för andra är just det aktuella landskapet som lockar – ”platsälskarna” respektive ”aktivitetsälskarna”. En viktig fråga blir då om framtidens multisportare och fjällöpare gör det för att de älskar ”platsen” eller ”aktiviteten”.

Sportifiering kontra naturkontakt
Friluftsliv och naturturism för möten med naturen där man inordnar sig i landskapet verkar vara stark i allmänhetens syn på de svenska fjällen. Nationella enkätundersökningar visar att knappt 70 procent, i mycket hög eller hög grad, inte vill se mer sportifiering i de svenska fjällen.

– Kluvenheten inför fenomenet är tydlig hos olika brukare av fjällandskapet och sportifieringen sätts inte sällan i motsatsställning till naturkontakt och eftertänksamhet – värden i fjällen kan hotas om sportifieringen blir för utbredd. Andra lyfter fram positiva aspekter på sportifieringen, exempelvis att det kan locka nya grupper till fjällen, förlänga säsonger, och ge kommersiellt underlag för anläggningar, säger professor Klas Sandell, en av forskarna i projektet.

– Betydelsen av god planering, hänsyn till andra verksamheter inte minst rennäringen, samt behovet av god infrastruktur, uppmärksammas också.

Både tveksamhet och stort intresse för sportifiering
Fjällandskapet och användningen av detsamma förändras alltid och alla förändringar har konsekvenser. I undersökningarna som genomförts i projektet går det att konstatera både en stor tveksamhet och ett intresse för en ökad sportifiering, men framför allt vittnas om att detta är något som ökar och förväntas öka än mer i framtiden.

– När det gäller förvaltningen av fjällen så är det viktigt att kunna följa de här aktiviteternas numerär, både antal arrangemang av olika typer och deltagarantal. Det kan åstadkommas genom återkommande inventeringar av förfrågningar och tillståndsgivning hos förvaltande myndigheter, säger Klas Sandell.

Forskarna pekar också på vikten av att återkommande – via förslagsvis fokusgrupper, expertpaneler eller enkäter – fånga upp hur nya och förändrade aktiviteter uppfattas av andra brukare såsom rennäring, ekoturism och lokalt friluftsliv.

Här hittar du hela rapporten ”Naturturism och friluftsliv i fjällen – landskapsrelationer i förändring?”.

Forskningssatsningen ”Storslagen fjällmiljö” ska ge mer kunskap till en hållbar utveckling och framtida förvaltning av fjällen. Satsningen vill uppmuntra ett helhetsperspektiv på fjällandskapet och bygger på nära samverkan med berörda fjällaktörer. Den finansieras av Naturvårdsverket och stödjer det nationella miljökvalitetsmålet ”Storslagen fjällmiljö”.
Storslagen fjällmiljö

Kontakt: Klas Sandell, professor i kulturgeografi, 070-647 97 09, e-post: klas.sandell@kau.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera