Forskning på schemat skapar engagerade elever

– Min studie visar att undervisning som innehåller forskning passar alla elever och kan locka fler elever till att fördjupa sig i naturvetenskap, något som både skolan och samhället efterfrågar. Eleverna uppskattar särskilt mycket att arbeta praktiskt, att använda ett undersökande arbetssätt och att lära sig mer om hur naturvetenskap är ”på riktigt”, säger Jenny Hellgren.

Hennes resultat visar att medverkandet i ett forskningsprojekt med frågeställningar och arbetssätt som forskare använder kan ha många fördelar relaterade till elevers utveckling av motivation för naturvetenskap på både kortare och längre sikt. Dessutom går de aspekter som eleverna främst uppskattar när de deltar i forskning i stor utsträckning att lyfta fram i undervisningen, även om det inte finns möjlighet för klassen att samarbeta med forskare i deras forskningsprojekt.

Jenny Hellgren ger i sin avhandling förslag på vad man kan fokusera på när forskning eller aspekter av forskning introduceras i skolan.

Låta arbetet fortgå under en längre tid
– En bra idé är att låta eleverna arbeta med en forskningsfråga som är kopplad till deras vardag. Eleverna i min studie fick genom projektet Forskarhjälpen–Medicinjakten möjlighet att hjälpa forskare vid Umeå universitet att leta bakterier som kan bidra till att utveckla nya typer av antibiotika. En annan viktig aspekt är att låta arbetet fortgå under en längre tid för att eleverna ska få kontinuitet över ett flertal lektioner och tid att bygga upp ett intresse och vänja sig vid ett arbetssätt, säger Jenny Hellgren.

Läraren och de möjligheter läraren har att genomföra arbete med forskning i klassrummet är också viktiga för elevernas engagemang och upplevelser, menar Jenny Hellgren. Därför är både lärarnas möjligheter att göra egna val och anpassa forskningsprojektet till sin egen situation och lärarnas möjligheter till fortbildning centrala för lyckad forskning i skolan.

Lärare kan använda sig av olika metoder för att motivera elever. För att sporra eleverna i undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena i allmänhet är det, enligt Jenny Hellgren, viktigt att använda sig av olika angreppssätt i undervisningen.

Jobba med hög autonomi
– Om ett undersökande arbetssätt är nytt för eleverna verkar en kritisk aspekt vara balansen mellan å ena sidan nyhetsvärdet och att eleverna får jobba med hög autonomi, och å andra sidan stöd från läraren och tydliga mål med arbetet, vara centralt för ett lyckat utfall, säger hon.

Jenny Hellgren har en magisterexamen i kemi och en lärarexamen i kemi och biologi från Umeå universitet samt en doktorsexamen från Sveriges lantbruksuniversitet. Hon är född och uppväxt i Skellefteå.

Jenny Hellgrens avhandling: Students as scientists: a study of motivation in the science classroom

Forskarhjälpen koordineras av Nobelmuseet i Stockholm och är finansierat av Stiftelsen för strategisk forskning. Nu är Forskarhjälpen inne på det sjätte projektet. I år får skolor delta i forskning inom elektronisk musik genom att delta i projektet Forskarhjälpen–Musikjakten.

För mer information kontakta: Jenny Hellgren, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet Telefon: 070-219 57 06 E-post: jenny.s.hellgren@umu.se

Torsdagen den 2 juni försvarar Jenny Hellgren, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, sin avhandling Students as Scientists: A study of motivation in the science classroom. Svensk titel: Forskning på schemat: Högstadieelevers motivation för naturvetenskap. Disputationen äger rum klockan 13.00 i Sal KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Jim Ryder, Centre for Studies in Science and Mathematics Education, University of Leeds.