Tema

Hur ska vi lösa p-problematiken i stadskärnorna?

Hur ska vi få bukt med parkeringsproblematiken i stadskärnorna. Hur ska vi frigöra parkeringsplatser för besökare och hur drabbar det i så fall arbetspendlarna? och få saker engagerar mer än parkeringsavgifter. Nu kommer Statens väg- och transportforskningsinstitut, med en rapport om hur en genomtänkt parkeringsstrategi kan bidra till en tillgänglig och mer jämlik stadsmiljö.

– De grupper som är mest sårbara om det blir svårare eller dyrare att parkera inne i staden är de som har mest komplext vardagsliv samt de som bor på platser med begränsad tillgång till kollektivtrafik. Kollektivtrafikens aktörer har därför ett stort ansvar att möjliggöra kollektiva resor också för de som bor på landet, säger Malin Henriksson, forskare på VTI.

Forskningsrapporten från VTI handlar också om hur åtgärder inom parkering påverkar de människor som idag parkerar bilen centralt i större städer.

Forskarna har bland annat intervjuat bilister i tre parkeringshus i Linköping. Syftet var att ta reda på varför de tillfrågade väljer att parkera i parkeringshusen och hur det skulle påverka dem om villkoren för central parkering skulle förändras på olika sätt.

Färre centrala p-platser
Trenden just nu är att antalet centrala parkeringsplatser i städerna blir färre –  i takt med att fler bostäder och verksamheter ökar i de centrala delarna av dagens städer minskar de utrymmen som traditionellt använts till parkering. Parallellt ökar människors avstånd från hemmet till arbetet och arbetspendling med bil uppfattas av många som nödvändigt för att de ska få ihop vardagslivet.

Arbetspendling med bil leder till trängsel och avgaser i städerna, och den tar utrymme för andra typer av bilister – besökare och boende som tidvis får det svårt att hitta lediga parkeringsplatser.

– En genomtänkt parkeringsstrategi kan bidra till ett effektivt transportsystem, bättre tillgänglighet, renare luft samt en säker, trygg och mer jämlik stadsmiljö, menar forskarna, men ämnet är komplext och det finns många olika kategorier av människor som parkerar i städerna.

I studien finns till exempel stöd för att bilister också kan vara hållbara resenärer vid olika tillfällen.

Pendlarparkering kan vara en lösning
Avstånd till busshållplatsen, samt hur vägen dit ser ut, spelar roll för möjligheten att utnyttja kollektivtrafik. Skjutsning och hämtning av barn ingår, liksom olika typer av inköps- och serviceresor. I studien framgår också att det är viktigt att komma ihåg att det är yttre faktorer som arbetstider och tillgång till bostäder inom rimligt avstånd som styr individen.

Generellt kan sägas att införande av pendlarparkering är den åtgärd som har minst negativa effekter för de olika grupperna. Med rätt information finns det stora möjligheter till att åtgärden uppfattas som positiv.

–  När det gäller generella höjningar av parkeringsavgifter, zoneringar och blockeringar av långtidsparkeringar är det grupper som har liten flexibilitet i sitt vardagsliv som drabbas negativt av åtgärderna.

Ett annat perspektiv på frågan är om det ändå inte är rimligt att individer som kör bil ska betala de faktiska kostnaderna för parkering. I dag får hela populationen gemensamt subventionera den parkering som enbart vissa utnyttjar, till exempel vid nyproduktion av bostäder med parkering i huset, menar forskarna i rapporten.

Forskarna menar också att de slutsatser som dragits i Linköping är tillämpbara i många städer i Sverige. Det finns inga enkla lösningar på frågan hur städerna blir mer tillgängliga för besökare. Många aktörer måste samarbeta för att minska konsekvenserna för arbetsplatspendlarna och det är viktigt att hitta åtgärder som uppmuntrar individen att åka kollektivt eller cykla, många deltagare i studien uppger att de är positiva till alternativa reselösningar.

Forskningsrapporten är gjord tillsammans med Dukaten Parkering, P-bolaget i Göteborg och Svepark (Svenska Parkeringsföreningen).

Kontakt: Malin Henriksson, forskare VTI, 013-20 41 12. Matts Skeppstedt, Dukaten, 013- 20 54 11

Hur ska vi lösa p-problematiken i stadskärnorna?

 lästid ~ 3 min