Artikel från Linnéuniversitetet

Att vissa val och beslut kan vara både svåra och viktiga är allmänt känt. Valet av partner kan exempelvis avgöra hur bra det går för avkommorna. Men ibland väljer vi fel och det gäller även bland djuren i naturen. En ny studie från Linnéuniversitetet visar att gråsuggehonor föredrar att para sig med hanar som kommer från samma population som de själva, trots att deras avkommor blir livskraftigare när pappan är en “främling” från ett annat område.

En forskargrupp vid Linnéuniversitetet har undersökt om gråsuggor föredrar en partner från samma område som de själva eller en ‘främling’ från ett annat område.

Gråsuggor, som tillhör kräftdjuren, har ett stort utbredningsområde och finns i hela världen. De är vanliga i Sverige och ungefär 30 olika arter kan hittas här. Gråsuggor håller sig vanligtvis inom ett begränsat område och parar sig med individer från samma population. Men det är inte alltid bäst att välja en partner från samma område. I vissa fall kan det vara bättre att en ‘främling’ blir pappa till avkommorna.

Tycks föredra det välbekanta
– Gråsuggorna tycks föredra det välbekanta framför det främmande. När honorna samtidigt erbjuds en hane från samma population som de själva tillhör och en ‘främmande’ hane från en annan population väljer de att para sig med en partner från sitt eget område, berättar studiens huvudförfattare Johanna Sunde.

Studien som nyligen publicerades i tidskriften Biological Journal of the Linnéan Society, visar också att partnerns ursprung har betydelse för avkommornas överlevnad. Forskarna fångade gråsuggor från fyra olika områden och placerade hanar och honor tillsammans i olika kombinationer som representerade antingen par från samma grupp, eller blandade par. Gråsuggorna fick para sig i laboratoriet och forskarna jämförde sedan överlevnaden mellan ungarna från olika kombinationer.

Högre överlevnad med genetisk blandning
– Olika populationer påverkas olika av att blandas med varandra. I en del populationer har genetisk blandning ingen mätbar effekt. I vissa populationer ökas dock avkommornas överlevnad av genetisk blandning, medan andra populationer tvärtom påverkas negativt, förklarar Johanna Sunde.

Studien visar att det ibland kan vara gynnsamt att välja en partner från ett främmande område – det välbekanta är inte alltid bättre än det främmande. Men även i dessa fall verkar gråsuggehonor föredra en partner från sin egen population.

– Det är både intressant och oväntat att det finns en preferens för en partner från sitt eget område även när det minskar avkommornas framgång. Honorna vars avkommor gynnas av att pappan kommer från en annan population borde istället välja en partner från ett främmande område, resonerar Johanna.

Blandning kan ha olika effekt
Att blandning av individer från olika populationer kan ha olika effekt och ibland till och med vara negativt är viktigt att ha i åtanke vid planering av bevarandeinsatser för hotade djur. Det finns annars en risk att uppfödning och utplantering av individer i syfte att öka den genetiska variationen och minska populationers utdöenderisk får oönskade effekter.

– Den här studien är ett exempel på hur nyfikenhetsdriven grundforskning kan bidra med kunskaper och insikter som kan vara viktiga för praktiska tillämpningar inom samhällsnyttiga områden, avslutar professor Anders Forsman, medförfattare till studien.

Läs artikeln: Sunde, J. and Forsman, A. 2016. Mate choice is not consistent with short-term effects of intraspecific admixture in woodlice. Biological Journal of the Linnéan Society

För ytterligare upplysningar: Johanna Sunde, doktorand, 0480-44 67 43, 076-178 51 90, johanna.sunde@lnu.seAnders Forsman, professor, 0480-44 61 73, 0706-27 27 38, anders.forsman@lnu.seJosefin Fägerås, kommunikatör, 072-528 14 30, josefin.fageras@lnu.se“>josefin.fageras@lnu.se

Johanna Sunde och Anders Forsman ingår i Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupp Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems, EEMiS.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera