Tema

Bra mellanchefer avgörande vid militära insatser

Tack vare en duglig mellanchef var den svenska FN-truppens insats under Bosnien-kriget mycket framgångsrik. Det menar statsvetaren Tony Ingesson som har studerat lyckade militära insatser och sådana som har resulterat i katastrofer.
– De lägre militära cheferna har en nyckelposition som hittills har fått alldeles för lite uppmärksamhet.

I sina fallstudier har Tony Ingesson analyserat och jämfört vitt skilda militära uppdrag. Från Nazitysklands organisering av lägervakter och Israels strider på Golanhöjderna 1973 till massakrerna i vietnamesiska Song My och i bosniska Srebrenica. Han har analyserat huruvida ett antal militära förband på plats har lyckats genomföra operationerna i enlighet med politikers och den översta militära ledningens planer.

– För att en militär operation ska lyckas så behöver de lägre militära cheferna ett stort handlingsutrymme, men det räcker inte, menar Tony Ingesson. Det krävs också att de lägre chefernas prioriteringar stämmer överens med de högsta chefernas och politikernas.

Ledarskapet fungerade dåligt i Srebrenica
En starkt bidragande orsak till Song My-massakern, som slutligen gjorde att den allmänna opinionen vändes mot USA:s krig i Vietnam, var att de lägre militära cheferna i förbandet, tvärtemot de högre chefernas och politikernas uttryckliga order, antingen var totalt hänsynslösa, eller i vissa fall rent fientligt inställda, gentemot civilbefolkningen.

I Srebrenica fungerade ledarskapet dåligt bland de holländska FN-trupper som var satta att upprätthålla ordningen. Detta ledde till att de förblev passiva och väntade på order uppifrån.

– Bristen på självständigt agerande var en bidragande orsak till att massakern på civilbefolkningen kunde äga rum, menar Ingesson.

En av de operationer som, enligt Tony Ingessons fallstudier, löpte på enligt högsta ledningens plan var organiseringen av vaktstyrkan till Nazitysklands koncentrationsläger.

Medveten ledning i nazitysklands koncentrationsläger
– Den högsta ledningen formade medvetet personal som kunde arbeta effektivt i en så brutal miljö, säger Tony Ingesson. På så vis fick man fram chefer som till och med var entusiastiska inför denna bestialiska uppgift. I detta samspel växte en modell fram som gick helt i linje med den politiska ledningens önskan.

Ett annat exempel på militär operation som gått enligt planerna är, som nämnts ovan, den svenska FN-truppen i Bosnien. I det fallet agerade mellanchefen mycket självständigt.

– Tack vare att han tog många egna initiativ och tack vare att dessa gick i linje med de övergripande politiska målsättningarna så klassas insatsen som lyckad, trots att han motsatte sig politisk detaljstyrning på plats, säger Tony Ingesson.

Rätt man på rätt plats
En av Tony Ingessons slutsatser är att en lyckad militär insats kräver att de högre chefernas och politikernas mål och prioriteringar går hand i hand med de lägre chefernas. Men trots detta är han kritisk till hur militären bedriver värdegrundsarbete:

– Det går inte att stöpa alla i samma form genom att ha obligatoriska kurser. Istället bör man sätta rätt man på rätt plats och känna till vad de underordnade har för värdegrund. Om mellancheferna genuint har en viss värdegrund så sprids detta nedåt i leden.

Tony Ingesson disputerar den 13 maj med avhandlingen The Politics of Combat. The Political and Strategic Impact of Tactical-Level Subcultures, 1939-1995 

Kontakt: Tony Ingesson 070-618 20 49 eller tony.ingesson@svet.lu.se

Bra mellanchefer avgörande vid militära insatser

 lästid ~ 2 min