Våren flyttar norrut
För hundra år sedan brukade björkarnas lövsprickning starta i sydligaste Sverige strax efter valborg. I år har den redan kommit i gång i stora delar av Götaland och Svealand. Det visar Vårkollen som genomfördes för andra året i rad under Valborgshelgen, och som resulterade i 4600 observationer från 941 platser i landet.
Över 4 600 observationer av tussilago, blåsippor, vitsippor, sälg, björkar och hägg rapporterades in, när Vårkollen ville veta hur långt våren kommit i hela landet.Det var frivilliga som deltog och rapporterade från 941 platser i landet.
– Vi är glada att så många deltog i Vårkollen och hoppas så klart att detta ska bidra till ett ökat engagemang för våra vilda växter, säger Stefan Grundström, ordförande för Svenska botaniska föreningen.
Det är Svenska botaniska föreningen tillsammans med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som arrangerar medborgarforskningsprojektet Vårkollen.
Jämför med data från slutet av 1800-talet
Forskare analyserar de data om vårtecken som allmänheten rapporterar in. Tanken är att få en ögonblicksbild av hur långt våren kommit i landet, för att se om och hur vårens ankomst påverkas av klimatförändringen.
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns en liknande verksamhet, vilket gör att Vårkollens resultat kan jämföras med hur det såg ut vid valborg för hundra år sedan. Till exempel var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis vid Valborg i södra Skåne och i år har lövsprickningen redan skett i stora delar av Götaland och Svealand och på enstaka platser i Norrland.
På samma sätt hade sälgen börjat blomma i hela Götaland och Sveland vid Valborg, enligt den historiska databasen, och i år har den redan setts blomma längs Norrlandskusten och en del i Norrlands inland.
Arter påverkas på olika sätt
– Även om vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen tidigarelagts ett par veckor sedan 1980-talet vet vi att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen. Därför vill vi på olika sätt dokumentera hur naturens kalender påverkas, säger Kjell Bolmgren vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), samordnare för Svenska fenologinätverket.
Enligt Vårkollen är det inte så stor skillnad i hur långt upp i landet tussilagons blommor synts till i år, jämfört med hur det var för hundra år sedan. Det kan förklaras av att snötäcket fortfarande ligger kvar i stora delar av inlandet. Vitsipporna har hunnit lite längre norrut i år jämfört med för hundra år sedan. Då hade vitsippblomningen nått den så kallade biologiska Norrlandsgränsen, Limes Norrlandicus, vid valborg och i år har blommande vitsippor rapporterats in längs södra halvan av Norrlandskusten och en bit upp i Dalarna.
Blommande hägg i södra Sverige
Under Vårkollen kom det också in enstaka rapporter om blommande hägg från sydligaste Sverige. Enligt Kjell Bolmgren är det för tidigt att säga om detta betyder att häggen är på gång mer allmänt, men mycket tyder på att den kommer att starta omkring två veckor tidigare än för hundra år sedan, trots att utvecklingen under april varit förhållandevis långsam.
Mer information: I de bifogade kartorna presenteras en analys av Vårkollens rapporter (färgade prickar). I samma kartor finns datumlinjer, som visar när respektive art i medeltal började blomma resp. lövutslagningen påbörjades, enligt de historiska data som samlades in under perioden 1873–1951. För mer information om detta och Svenska fenologinätverket, kontakta Kjell Bolmgren. samordnare för Svenska fenologinätverket
Sveriges lantbruksuniversitet
Tel 0730-67 03 65, kjell.bolmgren@slu.se www.naturenskalender.se
På www.vårkollen.se presenteras alla observationer som skickats in.
Kontakt:
Kjell Bolmgren, samordnare för Svenska fenologinätverket, Sveriges lantbruksuniversitet. Tel 0730-67 03 65, kjell.bolmgren@slu.se
Naturens kalender
Stefan Grundström, ordförande, Svenska Botaniska Föreningen Tel 070-420 02 11, ordforande@svenskbotanik.se,
Svensk botanik
