Tema

Bostadsområdet kan bidra till sämre hälsa för flyktingar

I flera studier från Centrum för primärvårdsforskning, CPF, har bostadsområdets roll för vår hälsa satts i fokus. I en ny studie har hälsan för de 60,000 flyktingar som kom till Sverige från Mellanöstern och Nordafrika mellan 1987 och 1991 undersökts.

– Studien är unik eftersom den bygger på data från en tidsperiod då flyktingar slumpmässigt placerades ut i olika delar av Sverige med syftet att förbättra integrationen, framhåller professor Kristina Sundquist vid CPF.

Detta ger en förbättrad möjlighet att klargöra orsakssamband eftersom det i tidigare studier inte har varit möjligt att särskilja om sjuka individer –  definierat med hjälp av andel personer med låg inkomst, låg utbildning, socialbidrag eller arbetslöshet – flyttar till mera utsatta områden eller om de utsatta områdena verkligen leder till en sämre hälsa.

Verkligt orsakssamband
Denna studie talar för det sistnämnda, d.v.s. att det finns ett verkligt orsakssamband mellan bostadsområde och dålig hälsa.

– Vår studie visar att de flyktingar som initialt kom till de mest socialt utsatta områdena i Sverige har en 22 procent större risk att drabbas av typ 2 diabetes, än de som kom till mindre utsatta bostadsområden, säger professor Kristina Sundquist, som lett den svenska delen av studien..

Även om personerna i studien redan hade en ökad risk för att insjukna i diabetes, både på grund av bland annat den stress de utsätts för som flyktingar och eftersom många kom från länder med en av världens högsta förekomster av diabetes, menar forskarna att miljön i bostadsområdena i Sverige – främst handlar det om storstadsregionerna – inverkade på den långsiktiga risken att drabbas av diabetes.

– I likhet med vad våra tidigare studier visat, till exempel en analys av överlevnadsprognosen för män som drabbas av förmaksflimmer, så har bostadsområdets socioekonomiska miljö en stor betydelse för allas vår hälsa, framhåller Kristina Sundquist. Våra resultat är ett incitament för vidare forskning kring detta.

Studien är baserad på uppgifter från Sveriges befolkning- och hälsovårdsregister. Urvalet som gjordes i studien omfattar flyktingar i åldern 25–50 som beviljades uppehållstillstånd mellan 1987 och 1991. I forskargruppen ingick University of California San Francisco, Centrum för primärvårdsforskning och Stanford University.

Studien har publicerats i The Lancet Diabetes & Endocrinology. Long-Term Neighborhood Effects on Diabetes Risk: Quasi-Experimental Evidence from a Refugee Dispersal Policy in Sweden

Kontaktinformation: Kristina Sundquist, professor, kristina.sundquist@med.lu.se,

 

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Bostadsområdet kan bidra till sämre hälsa för flyktingar

 lästid ~ 2 min