Tema

Flerspråkighet i skolan är en outnyttjad resurs

Det går att arbeta flerspråkigt på lågstadiet, men det är ofta en enspråkig norm som råder trots att klasserna är flerspråkiga. Det visar en ny doktorsavhandling av Sari Vuorenpää på Södertörns högskola och Örebro universitet.

– I det mångspråkiga Sverige har lärarna blivit nyckelpersoner. De ska se till att barn från mycket olika bakgrunder når alla skolans mål, och de måste göra det utifrån tidsbegränsningar. Min studie visar i huvudsak på en enspråkig norm, men det finns intressanta undantag, där flerspråkigheten får ta både tid och plats, säger Sari Vuorenpää.

Fokus i undersökningen är samtalets betydelse i skolan och hur samtal länkar ihop skrivundervisning till kedjor av händelser som i avhandlingen kallas för litteracitetskedjor. Avhandlingen följer tre litteracitetskedjor: berättelse, dikt och fakta.

– Studien visar att skolsamtal tycks ha en inbyggd agenda, särskilt i helklass när eleverna möts som ett kollektiv, säger Sari Vuorenpää. Det vanliga är att läraren håller monolog och då och då avbryter för att ställa frågor, med målet att så många elevröster som möjligt ska få höras. Att vara lyhörd för många elever är en god ambition, men avigsidan är att få längre tankegångar kan utvecklas. När eleverna arbetar i smågrupper finns en större variation av hur samtalen byggs upp. Lärarna i studien visar en stor medvetenhet för att dessa organisatoriska växlingar behövs i skolan.

Majoriteten av studiens elever är flerspråkiga. Flerspråkigheten är oftast en outnyttjad resurs i klassrummet där skolarbetet bygger på en enspråkig norm. Samtidigt visar studien på intressanta undantag där lärare öppnar upp för flera språk och språken flätas ihop utan gränser. Ett särskilt intressant exempel visar hur en elev skriver på spanska och hur samtalet sker på spanska, finska, svenska och lite engelska. Att få använda hela sin språkresurs som elev på detta sätt kan ses ur ett translanguaging perspektiv, vilket på svenska ibland översätts till korsspråkande. Vuorenpää poängterar att flerspråkighet är en användbar resurs i skolan oavsett lärarens språkbakgrund.

– Kanske är den största utmaningen idag för skolan som institution att mentalt växla spår från ett enspråkigt samhälle till att ta utgångspunkten i att vi lever i ett flerspråkigt samhälle i en globaliserad värld, säger Sari Vuorenpää. Flerspråkighet är inget problem, vilket man kan tro om enspråkigheten sätts som norm. Vad skulle möjligtvis kunna hända med skolan om flerspråkigheten skulle ses som en tillgång och en genomsyrande resurs?

Studien visar också att det finns en inbyggd stress i skolarbetet. Skolan regleras av ett minutbundet tidsschema och de lärande aktiviteterna klipps av utifrån exakta klockslag. Det pågår en kapplöpning med tiden.

– Förvånande nog är skolan fortfarande pappersbaserad, trots stora IT-satsningar. Datorer, exempelvis i form av hela klassuppsättningar av laptopar, finns men fungerar inte alltid. Samtidigt är det viktigt att erinra att samtalet inte går att ersätta med teknik, vilket studien visar.

Fotnot: Sari Vuorenpää är doktorand vid Forskarskolan UVD (Utbildningsvetenskap med inriktning mot didaktik) vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet och i ämnet svenska vid Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola.

För mer information:
Sari Vuorenpää, sari.vuorenpaa@sh.se (till och med den 1 maj),
sari.vuorenpaa@isd.su.se (från den 2 maj, Stockholms universitet, institutionen för språkdidaktik)

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Flerspråkighet i skolan är en outnyttjad resurs

 lästid ~ 2 min