Att forska på engelska behöver inte hota vetenskapssvenskan
Allt fler vetenskapliga texter från svenska universitet skrivs på engelska. Men det betyder inte att vetenskapssvenskan i allmänhet för en tynande tillvaro. Det visar Linus Salö i en ny avhandling från Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet.
Svenska är huvudspråk i Sverige. Men vid svenska universitet skrivs de allra flesta vetenskapliga texter på engelska. Trots det används också svenska för vetenskapliga ändamål, och inte bara för de administrativa och populärvetenskapliga. Det är ett av huvudresultaten i Linus Salös nyutkomna avhandling om språkanvändning vid svenska universitetsinstitutioner.
Under de senaste åren har engelskan haft extra draghjälp av den nya tidens forskningspolitiska fokus på excellens och internationalisering, där kvalitet och genomslag i forskningen ses som något som uppstår vid den internationella forskningsfronten. De som värnar om svenskans ställning och användbarhet ser ofta engelskan som ett problem. Andra vill öka den internationella aktiviteten – för dem kan svenskan vara ett problem.
Skillnad på språkpolitik och högskolpolitik
– Hårdraget kan man säga att svensk språkpolitik har svårt att dra jämnt med svensk högskolepolitik. Men så länge svenska används mellan svensktalande forskare så kommer svenska att finnas som vetenskapligt språk, även om språket nog skulle utvecklas mer om det användes mer, säger Linus Salö vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.
Forskare ägnar sig åt en mängd verksamheter där språk används, utöver att skriva artiklar och böcker. De undervisar, antecknar, mejlar, diskuterar forskningsproblem med kollegor och förmedlar ny kunskap till det övriga samhället.
– Det är viktigt att hålla isär forskningspraktiker och forskningsprodukter när denna fråga diskuteras, säger Linus Salö vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.
Linus Salös avhandling visar att engelskan har en särställning främst i vetenskaplig publicering. Men i det vardagliga arbetet används en hel del svenska, eftersom svensktalande forskare ofta känner sig obekväma med att använda engelska sinsemellan. Deras forskningsmöten och mejlkommunikation blir därmed arenor där vetenskapssvenskan används och utvecklas i både tal och skrift. Också forskare som aldrig skrivit vetenskapliga publikationer på svenska förr klarar av det när behovet uppstår, visar avhandlingen.
Avhandling: Languages and Linguistic Exchanges in Swedish Academia. Practices, Processes, and Globalizing Markets.
För mer information:
Linus Salö, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Telefon: 073-839 35 14, e-post: linus.salo@biling.su.se
