Tema

Alla kan bli medborgarforskare

Vill du bidra till klimatforskningen? Eller hjälpa forskare klassificera galaxer, vika proteiner och räkna fjärilar? Idag kan alla som vill – utan att ha specialkunskaper– vara med och bidra till vetenskapliga upptäckter. Det kallas citizen science eller medborgarforskning.

– Oftast handlar det om att observera och klassificera stora mängder data – att bidra med sådant som forskarna aldrig skulle hinna med, säger Dick Kasperowski, vid en föreläsning på Vetenskapsfestivalen 2016.

Dick Kasperowski som är lektor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet leder ett av landets få forskningsprojekt om medborgarforskning.

Ett exempel: en enskild forskare skulle knappast kunna göra det som 150 000 frivilliga gjorde i projektet Galaxy zoo. Galaxy zoo-forskarna behövde få 900 000 bilder av galaxer tagna med rymdteleskop klassificerade. I ett första steg uppdelade utifrån om de var elliptiska, sammanslagna eller spiralformade – och om galaxen var i spiral – vilken riktning hade då armarna?

Forskarna beräknade att jobbet skulle ta 3 till 5 år att göra för en person – om hen arbetade dygnet runt sju dagar i veckan vill säga. När Galaxy zoo erbjöd allmänheten att klassificera bilderna online blev resultatet över 40 miljoner klassifikationer på mindre än fem månader, i snitt 38 analyser av varje galaxbild.

Ny observation var fjärde sekund
I Sverige handlar medborgarforskning ofta om naturobservationer. Ett exempel är Artportalen som administreras av ArtDatabanken vid SLU och innehåller fynddata för alla slags organismer i Sverige. Mängden data in till Artportalen ökar kontinuerligt, för några månader sedan var gränsen 50 miljoner observationer nådd.

– Visst finns större databaser ute i världen, men ser man till befolkningen i Sverige är det helt makalöst, säger Anna Maria Wremp, kommunikatör och projektsekreterare för Svenska LifeWatch som är en del av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, under seminariet på Vetenskapsfestivalen.

– Artdatabanken ska ha koll på alla Sveriges arter, var de finns och hur många de är. Det skulle vara omöjligt om vi inte tog hjälp av allmänheten med observationer, fortsätter hon.

SLU var pionjärer när det gäller medborgarforskning i Sverige. Det började med fåglar. Ornitologerna hade ett behov av att berätta för omvärlden var de befann sig, med vem och vad de såg.

Artportalen.se blev ett slags fågelskådarnas facebook – lång innan facebook fanns, där efterhand intresset för andra arter involverades. Idag rapporterar naturobservatörerna in nya fynd så ofta som var fjärde sekund, berättar Anna Maria Wremp.

Engagerar fler – men gör inte forskning mer demokratisk
Enligt Dick Kasperowski är förväntningarna stora på medborgarforskningen. Hans forskargrupp vid Göteborgs universitet försöker förstå drivkrafterna bakom metoden, och vilka effekter den kan få.

Europakommissionen har i sitt ”White Paper on Citizen Science for Europe” menat att medborgarforskningen kommer att ge allmänheten större förståelse för vetenskapligt arbete. Och att metoden kan komma att ”samskapa en ny vetenskaplig kultur”.

– Men medborgarforskning handlar inte om att forskningen blir mer demokratiskt, menar Dick Kasperowski. Du deltar väldigt sällan i hela forskningsprocessen. Det viktiga med medborgarforskning är att det involverar och engagerar människor.

Även om begreppet seglat upp på agendan nyligen så har medborgarforskning i själva verket många år på nacken.

– Medborgarforskningen har en historia som är över hundra år gammal. Forskare har sedan länge bjudit in människor som kan mycket inom ett område och som redan är ordnade i nätverk. Det började med fåglar. Redan i början av 1900-talet bidrog ornitologer i USA med sina observationer till vetenskapen.

– Nu har behovet och möjligheterna ökat med ny teknik. Det mesta sker online på olika webbplattformar och i allt större utsträckning genom avancerade applikationer på mobiltelefoner, säger Dick Kasperowski under sitt föredrag.

Vetenskapliga bevis i rätten
Medborgarforskning kan också handla om att människor driver egna projekt för att exempelvis bilda opinion i miljöfrågor, säger Dick Kasperowski och nämner Louisana Bucket Brigade.

Louisana Bucket Brigade jobbar sedan 16 år tillbaka för att stoppa nedsmutsningen från oljeindustrin i sin närmiljö. Aktivisterna mäter luftkvalitén med enkel vetenskaplig utrustning och skickar därefter proverna för analys till ett vetenskapligt laboratorium.

Kostnaderna för analyserna finansieras med crowdfunding. ”Every dollar is spent fighting for the health of communities living next to refineries”, står det på Louisana Bucket Brigade´s insamlingssida. Datat används för att driva rättsliga processer mot oljeindustrin.

– Och vad ger mest effekt? 10 000 namnunderskrifter som säger att folk inte vill ha den miljöförstörande industrin eller 500 000 datamätningar av luftprover som visar att fabriken överskrider gränsvärdena i sina utsläpp, säger Dick Kasperowski.

Den här typen av medborgarforskning är dock ovanlig utanför USA och Storbritannien än så länge.

– En del bibliotek i USA har börjat låna ut instrument ungefär som man lånar ut böcker, för att människor ska kunna göra den här typen av aktiviteter. Det är något vi också planerar att göra här i Göteborg, i ett medicinskt projekt om melanom. Det ska gå att låna utrustning till sin mobiltelefon som gör det möjligt att undersöka sig själv. Proverna ska man sedan kunna skicka direkt till en läkare och på så sätt samtidigt korta vårdkedjan. Läs en intervju med Dick Kasperowski i Tidningen Curie

Dick Kasperowskis forskningsprojekt heter Mobilising Citizens in Science, och involverar forskare från pedagogik, vetenskapsteori och tillämpad IT.

Text: Carina Olsson, redaktör på forskning.se

Medborgarforskning i det gröna
Naturens kalender. Data från Svenska fenologinätverket används i klimatforskning. Du kan vara med som vanlig observatör eller utbilda dig till fenologiväktare. Vitsen med nätverket är att dokumentera förändringen av årstidsmönster. Det kan handla om observationer av typ ”När slår bladen ut på våren? När vaknar björnen ur sitt ide, när kommer flyttfåglarna åter till Sverige”? Bikalendern är en avknoppare som initierats av oroliga biodlare

Fjärilar. Många fjärilsarter verkar minska, medan andra sprider sig norrut. Kunskapen om fjärilarna är fortfarande ganska dålig och Svensk Dagfjärilsövervakning uppmanar allmänheten att räkna fjärilar.

Artportalen. Alla kan rapportera in sina fynd i naturen: svampar, växter, däggdjur, fåglar och insekter. All data är också sökbar för alla – undantaget vissa känsliga uppgifter, till exempel rovfågelshäckning. Datat används på många sätt: bland annat i jobbet med rödlistning av arter, samhällsplanering, exploateringar och modellering av andra arters utbredning i framtiden.

Citizen humanities
I Sverige finns än så länge inga projekt inom humaniora. På Zooniversesom är världens största webbportal för medborgarforskningsprojekt hittar man däremot flera från andra länder:

I The story of the British Army on the Western Front during the First World War kan den som vill hjälpa till med att tagga nyckeldata för 1.5 miljoner sidor krigsdagböcker hämtade från Imperial War Museums and The National Archives. Varför då? Syftena är tre: att förbättra sökningen i det brittiska riskarkivet. Att lyfta människors upplevelser av första världskriget. Och att förse historieforskare med stora mängder korrekta uppgifter om hur första världskriget utkämpades.
Projektet Shakespeare’s World handlar i stället om att transkribera handskrivna dokument som skrivits av människor under den tid som Shakespeare levde. Ett jobb som ska bidra till förståelsen för författarens samtid.

..eller hjälp forskarna på traven med:
Proteiner.
Foldit:Solve Puzzles for Science är ett onlinespel där du tävlar i proteinveckning, och samtidigt gör en insats för forskningen.
Djur på savannen. Snapshot Serengeti: Kameror med värmesensorer känner av djurens närvaro i nationalparken Serengeti i Tanzania och tar snapshots. Du hjälper forskarna att räkna och artbestämma djuren.
Pingviner. Penguin Watch 2.0 spionerar på pingvinsäten belägna på över 100 ställen i världen, för att bättre förstå pingvinernas liv och miljöer. Du taggar intressanta fakta från häckningplatserna.
Källa: Zooniverse

Läs också

Hon visade hur människor kan rädda världen
2 november, 2017 | Redaktionen forskning.se
Vi är klokare vid kriser än folk tror
1 november, 2017 | Redaktionen forskning.se
Morgonljus får oss att må bättre
25 oktober, 2017 | Redaktionen forskning.se
Dags för individanpassad pensionsålder?
16 oktober, 2017 | Redaktionen forskning.se
Charmen med en psykopat
11 oktober, 2017 | Redaktionen forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Alla kan bli medborgarforskare

 lästid ~ 6 min