Skogsbruk med naturhänsyn inget specifikt svenskt
Forskare från SLU och Skogforsk har gått igenom ett antal internationella kunskapssammanställningar om naturhänsyn i skogsbruket. De visar att sådan hänsyn är vanlig även i andra delar av Europa, i Nordamerika och i Australien. Den generella bilden är att naturhänsyn ofta har en god effekt på den biologiska mångfalden.
Naturhänsyn är en vitt spridd skogsbruksform som förekommer på flera kontinenter, visar sammanställningen av de internationella kunskapsöversikter om naturhänsyn i skogsbruket och dess effekter.
Tre av studierna är så kallade meta-analyser, som analyserar många studier tillsammans med data från forskning som har utförts på både norra halvklotet och i Australien och Sydamerika. De visar samstämmigt att avverkning med naturhänsyn kan vara gynnsamt för den biologiska mångfalden.
I den största analysen, som omfattade ett 80-tal vetenskapliga studier, var både artantal och mängden skogsarter högre jämfört med kalhyggen utan hänsyn. På hyggena tillkom också arter knutna till öppna, trädlösa marker. I en annan analys, omfattande 23 studier om naturhänsyn i Nordamerika och norra Europa, verkade artrikedomen i skogar som brukats med hänsyn vara lika stor som den i naturskogar.
Viktigt följa vad som händer under lång tid
– Det finns dock arter som kräver större sammanhängande skogar för att överleva. I flera av synteserna poängteras att vissa känsliga arter kräver skog som är skyddad från skogsbruk, säger Lena Gustafsson från SLU, en av författarna bakom rapporten.
Ett flertal stora forskningsexperiment finns också där forskarna studerar hur olika typer av arter (till exempel blomväxter, mossor, lavar) reagerar på naturhänsyn jämfört med helt kala hyggen och även gammal skog. De flesta finns i Nordamerika men en del också i Europa och Australien.
– Även om en del experiment har pågått i ungefär 20 år så finns ändå en viss osäkerhet om vad som händer långsiktigt. Tiden mellan avverkningarna är inte sällan 100 år och det är därför viktigt att följa vad som händer under mycket lång tid, konstaterar Jan Weslien från Skogforsk, en annan av författarna.
Syntesen om internationella kunskapsöversikter är den sjunde och sista delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten med alla synteser kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet. Ladda ned Syntes Internationella kunskapsöversikter från Smart Hänsyn
Kontakt: Lena Gustafsson, SLU, lena.gustafsson@slu.se, 070-302 27 47 och Jan Weslien, Skogforsk, jan-olov.weslien@skogforsk.se, 070-698 59 29
