Artikel från Örebro universitet

För en man på en hög position kan det vara en förutsättning att ha en fru medan det för en kvinna i samma position kan vara en belastning. historikern Ulrika Lagerlöf Nilsson, tar ett exempel från sin egen forskning för att beskriva bakgrunden till det omfattande kvinnobiografiska lexikon-projekt, som hon är en del av.

Ulrika Lagerlöf Nilsson är en del av den forskargrupp vid Göteborgs universitet, som med hjälp av 5,7 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond ska bygga upp ett digitalt kvinnobiografiskt lexikon.

Kvinnliga konstnärer, filosofer, vetenskapsmän, politiker och författare saknas i stor utsträckning i stora biografiska lexikon.

– Det här är ett strukturellt problem, kvinnor har inte kunnat etablera sig på ett sådant sätt att de hamnat i ljuset, säger Ulrika Lagerlöf Nilsson och utvecklar exemplet om biskopar i sin egen forskning.

Biskopinnorna var en förutsättning
Biskopar i Svenska kyrkan tillhör historiskt makteliten. Utan sina fruar har de inte kunnat fungera, vilket understryks av att biskopar som blivit änkemän mycket snabbt har gift om sig. Biskopinnorna har varit en förutsättning för att biskoparna kunde klara sitt ämbete.

– Men våra två första kvinnliga biskopar, Christina Odenberg och Caroline Krook, för dem skulle en familj ha varit en belastning och kanske omöjliggjort uppdraget. Så är det på många andra områden också och det är en av förklaringarna till att kvinnor förblir osynliga.

Nu ska en redaktion som består av historiker och litteraturvetare till att börja med ta fram listor på kvinnor som skulle kunna vara med i lexikonet. Målet är att sålla fram 1 000 namn.

– Sedan ska vi skriva artiklar om kvinnorna, delvis med hjälp av olika författare. Lexikonet kan jämföras med Svenskt biografiskt lexikon, SBL, men det kommer enbart att publiceras på internet.

Det är Göteborgs universitetsbibliotek som ska förvalta lexikonet och bygga ut det efter hand. Det ska publiceras på webben och artiklarna kommer att innehålla klickbara länkar till andra platser på nätet med mer material om den kvinna det handlar om.

Fyra urvalskriterier finns för att hamna i lexikonet
De som bidragit till samhällsutvecklingen i Sverige, internationellt, regionalt eller lokalt, historiskt betydelsefulla kvinnor, pionjärer på olika områden och kvinnor som bidragit väsentligt i kampen för könens jämlikhet.

– När det blev klart att vi fått pengarna till det här började det strömma in tips om olika kvinnor som borde vara med. Den stora utmaningen blir att hitta material om kvinnor från tiden före 1800-talet och spåra kvinnor som inte uppmärksammats, säger Ulrika Lagerlöf Nilsson.

Det gäller också att finna en lämplig fördelning mellan olika områden — litteratur, vetenskap, konst, politik, filosofi och populärkultur – där kvinnor lämnat bidrag och som kan vara tillgängliga för både svensk och internationell forskning. Lexikonet kommer att publiceras också på engelska.

Ledare för projektet är Göteborgsprofessorerna Maria Sjöberg, historia, och Lisbeth Larsson, litteraturvetenskap.

Text: Lars Westberg

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera