Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

När 25 år med FN:s millenniemål (Millennium Development Goals) avslutas till årsskiftet och ersätts av hållbara utvecklingsmål (Sustainable Development Goals) behövs en djupare analys av faktorer utanför de definierade målen. Den kan förklara varför vissa länder misslyckats, menar forskare vid Umeå universitet i en artikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS Medicine.

I artikeln kikar forskarna närmare på Sydafrika, som inte uppfyllde millenniemål nummer fyra (MDG4) kring minskning av barnadödligheten på grund av att landet samtidigt drabbades av en HIV-epidemi. I artikeln konstateras att framgång delvis avgörs av hur MDG-målen formulerades. I Sydafrika var barnadödligheten för barn under fem år låg redan vid MDG-periodens början 1990, men ökade i samband med att HIV-epidemin växte fram. Trots väsentliga minskningar i den sydafrikanska barnadödligheten under de senaste tio åren märks ingen absolut minskning vid 2015 jämfört med nivåerna vid MDG-periodens början (se bifogad graf).

– Om ett land lyckades eller misslyckades att möta MDG4 beror på hur smalt definierat målet var, förklarar Peter Byass, som är epidemiolog vid Umeå universitet och huvudförfattare av artikeln.

– Vår statistiska studie visar att det är fullt möjligt att som Sydafrika framgångsrikt kontrollera HIV-epidemins spridning och minska barnadödligheten, men samtidigt misslyckas spektakulärt med att uppfylla MDG4. Även om det aldrig var särskilt troligt att Sydafrika skulle uppfylla det godtyckligt formulerade målet, att minska barnadödligheten med två tredjedelar, är landet nu trots allt tillbaka vid samma nivå som innan HIV-epidemin. Rent objektivt borde det ses som en enorm framgång.

Att dra slutsatser om barnadödlighet utifrån nationella data är svårt eftersom det kräver tillgång till detaljerad, kontinuerlig och pålitlig hälsodata för hela MDG-perioden från 1990-2015. Men, tillgången till en unik samling hälsodata från området kring Agincourt i nordöstra Sydafrika erbjöd forskarna en ovanligt utförlig överblick över befolkningen under hela MDG-perioden. Uppgifterna var baserade på årliga hembesök, där så kallade verbala obduktioner genomförts för att registrera antalet döda samt dödsorsaker inom varje hushåll.

Borde utvärderas bredare
Resultaten av studien beskrivs i artikeln ”A successful failure: Missing the MDG4 target for under-five mortality in South Africa”, som publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften PLOS Medicine.

– Även om Sydafrika under de senaste 10 åren framgångsrikt minskat antalet HIV-relaterade dödsfall bland barn, vilket i sin tur dragit ner den generella barnadödligheten, utvärderas landets framsteg inom ramen för MDG4 som ett misslyckande. När resultaten av millenniemålen utvärderas och framgångsexemplen lyfts fram kan vi lära oss av Sydafrikas utfall, säger Peter Byass.

– Länder som Sydafrika, som inte lyckades möta MDG4 på det sätt som målet var definierat, borde utvärderas på ett djupare sätt som även ser till effekter av omvälvande faktorer som exempelvis HIV.

I FN:s Sustainable Development Goals, som från 1 januari 2016 ersätter millenniemålen, är målet för minskad barnadödlighet baserat på absoluta siffror i stället för en procentuell minskning från ursprungsvärdet. Det nya barnadödlighetsmålet siktar på färre än 25 döda per 1 000 födslar i alla länder vid år 2030.

Bifogad graf visar barnadödlighet i Sydafrika och subsahariska Afrika mellan 1980-2015. (ur PLOS Medicine).

PLOS Medicine, artikel: A successful failure: Missing the MDG4 target for under-five mortality in South Africa. Författare: Peter Byass, Chodziwadziwa W. Kabudula, Paul Mee, Sizzy Ngobeni, Bernard Silaule, F. Xavier Gómez-Olivé, Mark A. Collinson, Aviva Tugendhaft, Ryan G. Wagner, Rhian Twine, Karen Hofman, Stephen M. Tollman, och Kathleen Kahn. DOI: 10.1371/journal.pmed.1001926

Kontaktinformation:
Peter Byass, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
E-post: peter.byass@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera