Tema

När flyktingar ses som hot legitimeras oacceptabla åtgärder

En mer restriktiv flyktingpolitik kommer inte att stoppa flyktingvågen. Människor som flyr från krigshärdar kommer att hitta nya metoder för att ta sig in i Europa.

Så bedömer forskaren Anja Karlsson Franck läget efter att Sverige och flera andra EU-länder skärpt politiken i syfte att stoppa flyktingvågen. Hon ser även ökad korruption vid gränsposteringarna som en tänkbar effekt och ska nu undersöka om det stämmer.

Anja Karlsson Franck är doktor i ekonomisk geografi och lektor vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet. Under senare tid har hon främst forskat om relationen mellan migration och korruption – ett forskningsfält som under de senaste månaderna fått ökad aktualitet. Hon var själv på plats i somras på den grekiska ön Lesbos och tog emot barnfamiljer som kom i gummibåtar på flykt från krigets Syrien.

– Det var värsta chocken. Jag hade inte räknat med att jag skulle stå och dela ut vatten och mat till hungriga barn och bära folk som hade svimmat, men det var så en del av mitt fältarbete såg ut. Det blev en mer skakande upplevelse än vad jag hade trott, säger hon.

Studier av två olika flyktvägar

Anja Karlsson Franck har i första hand studerat två migrationsvägar, dels burmesiska migranter som tar sig till Malaysia, dels den för stunden mest uppmärksammade flyktvägen från krigshärdarna i Mellanöstern till Europa, främst via Grekland.

– Framför allt undersöker jag korruptionens roll. Mutor är en viktig förutsättning för att ta sig över gränser, men det finns väldigt lite forskning om detta, säger hon.

På plats i Malaysia har hon med egna ögon sett hur det går till. Burmesiska flyktingar försökte hålla sig undan från poliser och andra myndighetspersoner, men om det blev stoppade mutade de sig fram.

– Jag såg vad det innebär att vistas illegalt i ett land. Att muta sig fram blir en strategi för att klara sin vardag.

Till stor del handlade det hon såg i Malaysia om ”vardagskorruption” i mindre skala, som att ge en polis en hundralapp för att bli släppt utan giltigt dokument. Men det kan också krävas större belopp, till exempel om man blivit arresterad och behöver ta sig förbi den rättsliga prövningen.

– Skandaler med mutor inom rättsväsendet har vi sett även i Grekland.

När det gäller människosmuggling är det som regel inte flyktingarna själva som står för mutorna. Det ingår liksom i priset till smugglaren. Det är vanligt att flyktingar ligger i en bagagelucka eller under en buss och inte själva vet när de korsar gränsen.

– Det blir en muta genom ombud, som Anja Karlsson Franck uttrycker det.

Hon har sett prov på hela skalan från små mutor vid en vägspärr till en storskaligt organiserad smugglingsindustri där även höga polischefer är inblandade.

Skapar tolerans för annars oacceptabla åtgärder

I fokus för Anja Karlsson Francks forskning står också det svåröversatta engelska begreppet ”securitization”. Hon förklarar det som ett fenomen som uppstår när man börjar behandla migration utifrån en säkerhetspolitisk i stället för en humanitär logik.

– Detta är precis vad som har hänt nu. Ser man flyktingar som ett hot eller något man måste skydda sig från så genererar det en helt annan politik. Genom att argumentera som att detta är ett säkerhetspolitiskt problem skapar man också tolerans för åtgärder som annars inte skulle accepteras. Vi ser nu hur människors rörlighet begränsas på olika sätt och att man ger ökade resurser till gränskontroller och polisiär verksamhet.

– Detta är ett synsätt som initieras uppifrån – från den politiska och mediala eliten. Man hävdar att flyktingar skapar oordning och oreda och att de utgör ett hot mot vår säkerhet. Man skulle ju annars kunna tänka sig att det är flyktingarnas säkerhet som är hotad, säger Anja Karlsson Franck och döljer inte vad hon tycker om den mer restriktiva flyktingpolitiken.

Hon är övertygad om att människor på flykt inte kommer att stoppas av dessa restriktioner. Kriget finns kvar och därmed viljan att fly. Man kommer bara att hitta andra sätt som klippa sönder staket eller gräva tunnlar, exemplifierar hon.

Och då kommer även korruptionen att öka?

– Det är bland annat det jag ska undersöka. När det blir ökat fokus på kontroller och att begränsa människors rörlighet kommer poliser och gränsvakter att få en förstärkt roll. Samtidigt blir människor på flykt allt mer desperata och mer benägna att betala för att komma igenom. Detta innebär att trycket på statens funktionärer ökar.

Hur ska du undersöka detta?

– Empiriskt på plats. Jag ska intervjua migranter och även poliserna och kustbevakningen i Grekland.

Nyligen har vi sett att båtflyktingar även nått Skånes kust. Anja Karlsson Franck tror dock inte att detta kommer att bli ett särskilt vanligt fenomen runt Sveriges gränser.

– Jag tror inte att Östersjön eller Öresund blir ett nytt Medelhavet. Möjligheten att bygga upp en infrastruktur för storskalig smugglingsverksamhet finns inte i Tyskland och Danmark. Möjligen kan vi se en viss ökad vardagskorruption när vi stänger gränserna, men det blir avsevärt mycket mindre här än i till exempel Grekland.

Hur ser då lösningen på dagens flyktingkris ut? Anja Karlsson Franck besvarar denna tiotusenkronorsfråga med att hänvisa till Amnesty Internationals förslag:

– Man måste se till att skapa lagliga vägar in i Europa och inte tvinga ut folk på dessa livsfarliga resor. Det är helt orimligt att det får se ut som det gjorde på Lesvos, att små barn ligger och sover på pappkartonger i EU för att de har flytt från kriget. Det är helt orimligt.

Hur tror du att det kommer att sluta?

– Jag vet inte. Det är en fråga för politikerna. Men en sak är jag övertygad om och det är att folk kommer att fortsätta fly. Idén om att vi kan stoppa flykten sliter sönder våra samhällen och banar väg för något farligt. Det vore bättre om vi i stället använde vår energi till att hitta konstruktiva lösningar på hur vi ska ta emot människor på bästa sätt. En viktig del i detta arbete är att inte använda en säkerhetspolitisk logik där vi betraktar barnfamiljer som flyr från krig som ett hot, säger hon.

Text: Bengt Rolfer, på uppdrag av forskning.se

När flyktingar ses som hot legitimeras oacceptabla åtgärder

 lästid ~ 5 min