Av FN:s 17 mål för hållbar utveckling på jorden är sex direkt kopplade till klimatet. För att målen ska bli verklighet krävs insatser på alla nivåer – såväl vid klimatmötet i Paris just nu som i människors vardag. Forskningen har en viktig roll att spela som en av de få opolitiserade arenorna som finns kvar, säger Måns Nilsson, forskningschef på Stockholm Environment Institute, SEI.

FN:s 17 hållbarhetsmål ska omsättas till verklighet i alla världens länder fram till år 2030 och flätar samman ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter, säger Måns Nilsson, som förutom jobbet som forskningschef på Stockholm Environment Institute, SEI är adjungerad professor på KTH.

– De är unika just genom att de är universella och integrerade. En del är formulerade som nollvisionsmål medan klimatmålen är mer försiktiga – men det centrala är att de finns med.

Måns Nilsson har i sitt arbete fokus på policy- och konsekvensanalys. Nyfikenheten vaknade då han som nationalekonom började intressera sig för varför ingenting hände på den politiska spelplanen trots att miljöekonomiska analyser visade vådan och kostnaderna av att inte agera.

Vad beror trögheten på?

– Det är flera orsaker men huvudsakligen är det starka normer som ofta bärs av kortsiktiga ekonomiska intressen, föreställningen om att det skulle kosta så mycket att använda mer miljövänliga alternativ – och kunskapsbrist.

Måns Nilsson tar koldioxidskatten som infördes i Sverige 1991 som exempel. Där var motståndet stort, men som nu är en självklarhet. Här sker en stor omvälvning och det finns så många miljömässigt bra lösningar som hela tiden blir billigare i takt med att tekniken utvecklas – där gröna alternativ snarare kan löna sig.

– Inom fem år kommer det finnas elbilar som kostar lika mycket som dagens bilar. Det gör mig hoppfull.

Även i fråga om normer har perspektiven förändrats.

– Det är ingen höger/vänster-fråga längre. Att värna naturen är numera viktigt för de flesta – till och med påven har markerat sin åsikt i frågan om hållbar utveckling.

Forskningens roll för hållbarhetsmålen
– Här finns flera aspekter som är viktiga. Men först och främst är det forskarnas uppgift att diagnosticera läget, hitta tekniska lösningar – inte minst forskare på KTH kan göra stor skillnad – ta fram beslutsunderlag, vara en nationell och internationell arena för dialog.

KTH och SEI som har ett utvecklat samarbetsavtal sedan två år tillbaka och arbetar redan i dag med olika forskningsprojekt som har relevans för att hitta hållbara lösningar. Exempelvis när det gäller forskning kring hållbara städer, mätning av konsumtionens miljöpåverkan och analysmetoder kring säker och hållbar tillgång till vatten, energi och livsmedel i länder under utveckling.

Idag börjar klimattoppmötet i Paris. Alla de deltagande länderna har fått ”lägga ett bud” på vad de klarar av ifråga om minskade utsläpp. Vad tror du om utgången.

– Jag tror att det blir ett bindande avtal. Även om det finns flera försvårande omständigheter som brist på tillit mellan nord och syd, det vill säga vad man traditionellt betraktar som fattiga respektive rika länder.

Negativt laddade ord
Måns Nilsson nämner också ett annat hinder av mer språkmässig natur. Berättelsen om klimatet kopplas till negativt laddade ord som skuld, skador och bördefördelning vilket lätt kan ge en skev bild av verkligheten.

– Att ställa om till fossilfritt är ingen börda utan snarare en tillgång för städer och länder som de facto tjänar på det såväl ekonomiskt som miljömässigt har det visat sig.

Trots att klockan klämtar högljutt för klimatet är Måns Nilsson optimistisk.

– Det sitter säkert 1000-tals förhandlare som diskuterar omställning till hållbar utveckling i termer av bördor och skador. Men världen utanför har rusat ifrån dem. Samhällsomvandlingen pågår för fullt. För första gången i världshistorien investeras mer pengar i förnybar el än i fossilt bränsle – och det är bara ett exempel.

FN:s utvecklingsmål ersätter och är en utveckling av Millenniemålen som gick ut 2015. De 17 nya målen med 169 delmål med definierade mätetal antogs i FN:s generalförsamling i september. Målen ska förverkligas till 2030.

För mer information:
Måns Nilsson, mansnil@kth.se eller 073 – 330 93 82.

 FN:s 17 HÅLLBARHETSMÅL:

  1. Utrota all form av fattigdom överallt.
  2. Utrota hunger, säkerställa matsäkerhet och förbättrad nutrition och förespråka hållbart jordbruk.
  3. Garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar.
  4. Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla.
  5. Uppnå jämställdhet och ge alla kvinnor och flickor större självbestämmanderätt.
  6. Garantera tillgång till och ett hållbart användande av vatten och sanitet för alla.
  7. Garantera tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla.
  8. Uppmuntra en fortsatt inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, fullt och produktivt arbete och anständiga jobb.
  9. Bygga upp en hållbar infrastruktur, förespråka inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.
  10. Minska ojämlikheter inom och mellan länder.
  11. Göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
  12. Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
  13. Vidta viktiga åtgärder för att bekämpa klimatförändringen och dess inverkan (i linje med FN:s ramavtal om klimatförändringen med UNFCCC).
  14. Bevara och nyttja haven och marina resurser på hållbart vis.
  15. Skydda, återställa och uppmuntra till hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa och återställa landdegradering och stoppa förlusten av biologisk mångfald.
  16. Uppmuntra fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillgodose tillgång till rättvisa för alla och bygga effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer.
  17. Stödja verkställandet av hållbar utveckling i större utsträckning och återuppta det globala partnerskapet för hållbar utveckling. 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera