Så mycket näring får barn av skollunchen

Enligt svensk lag ska skolmåltiderna som serveras i grundskolan vara näringsriktiga, baserat på de Nordiska näringsrekommendationerna. Hittills har det varit oklart om barn får i sig den mängd energi och näring som det är avsett från skolluncherna.

I en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Food & Nutrition Research har svenska skolbarns energi- och näringsintag från skolmåltiden studerats. Studien är ett samarbete mellan institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet och Livsmedelsverket. Studien är unik i sitt slag, då resultatet är baserat på data från Riksmaten – barn, vilket är en stor nationell kostundersökning med ett representativt urval.

Kan bli bättre
Sammantaget deltog 1840 barn i årskurs 2 och 5 och barnens medelintag från de registrerade skolmåltiderna jämfördes mot referensvärden baserade på Nordiska näringsrekommendationer. Barnen konsumerade nära eller över 30 procent av sitt totala energi- och näringsintag över dagen vid skollunchen, vilket motsvarar Livsmedelverkets råd för skolmåltiden.

Det finns dock utrymme för förbättringar, framför allt avseende intaget av mättat fett och salt, vilket översteg referensvärdena. Intaget av fibrer, fleromättat fett, vitamin D och järn var för lågt i förhållande till referensvärdena.

Måltidsmiljön också viktig
– Studien visar att skolmåltiden i stort bidrar med avsedd mängd energi och näring, det vill säga att barn nära nog äter den mängd mat de behöver vid skollunchen. Utrymme för förbättringar finns givetvis, men en del av resultaten kan dock sannolikt tillskrivas att barnen själva väljer hur mycket och vilken mat de ska äta. Fiberintaget är exempelvis beroende av om barnen väljer att äta knäckebröd och grönsaker eller inte, säger studiens försteförfattare Christine Persson Osowski.

Det är alltså inte bara viktigt att skolmåltiden är näringsriktig, utan maten och måltidsmiljön behöver även vara ändamålsenlig för att barnen ska äta tillräckligt mycket av en varierad skollunch.