Knepigt bedöma elevers förmåga att använda NO-kunskaper i samhällslivet
Praktiska bedömningsövningar i form av rollspel i naturvetenskap är en utmaning både för elever och lärare. Det visar forskning från Stockholms universitet som studerat hur elever engagerar sig i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll.
En viktig uppgift för lärare i naturvetenskapliga ämnen är att hjälpa eleverna att utveckla beredskap för att hantera situationer i livet där naturvetenskaplig kunskap kan vara användbar.
Jens Anker-Hansens avhandling utforskar möjligheter och begränsningar för klassrumsbedömning av elevers deltagande i övningar som efterliknar naturvetenskapliga aktiviteter som medborgare kan delta i.
I en studie undersöker han elevernas deltagande och argumentation i en debatt använd för bedömning i kemi. Resultatet visar att övningens olika uttalade och outtalade syften begränsar elevernas deltagande då debatten blir en förhandling mellan kamraternas olika intressen för vad som ska diskuteras.
– När rollspelsövningar görs autentiska uppstår en massa syften som läraren inte uttryckt från början. En elev tilldelades till exempel rollen som vd för en fabrik. I debatten redogör hon för sina kunskaper i kemi när hon berättar om utsläppen från fabriken. Men då målar hon samtidigt in sig som en skurk.
Läraren hade inte sagt att eleven skulle bedömas utifrån hur väl hon kunde agera som vd utan hur bra hon var på kemiska samband. Sådana syften är en följd av att övningen är autentisk, men detta blir problematiskt när kemikunskaperna ska bedömas, säger Jens Anker-Hansen.
Även om eleverna lyckades hantera de olika syftena uppmanar Jens Anker-Hansen till eftertanke när rollspel ska användas i bedömningssyfte.
– Om man som lärare är beredd att experimentera lite och förbereda eleverna för vardagsansvar inom naturvetenskap då är det nyttigt att titta på hur eleverna förhandlar fram argument. Men om man vill göra tekniskt korrekta mätningar för att se om eleverna kan förklara naturvetenskapliga begrepp blir det problematiskt med debatter.
En annan delstudie i avhandlingen behandlar elevernas kommunikation av bedömning i kamratbedömning. Resultaten i denna studie visar att eleverna lika ofta använde återkoppling de gett till andra som återkoppling de fått för att ändra sina övningsuppgifter.
– Ändringar som eleverna gjorde i sin egen labbdesign kunde jag härleda till kommentarer de själva gett till en annan student. Även om eleverna fick vad de själva beskrev som dålig återkoppling visar Jens Anker-Hansens studie att de ändå kunde använda återkopplingen.
När eleverna engagera sig i själva bedömningsprocessen uppstår nya möjligheter till kunskap om vad som kan räknas som kvalitet när det gäller labbdesign.
Jens Anker-Hansen disputerade den 2 oktober med avhandlingen ”Assessing scientific literacy as participation in civic practices: Affordances and constraints for developing a practice for authentic classroom assessment of argumentation, source critique and decision-making”.
Kontaktinformation
Jens Anker-Hansen: 0706-67 29 34, jensanker.hansen@mnd.su.se
