Betydelsefulla andetag från bäckar och floder

Att rinnande vattendrag avger betydande mängder av växthusgasen koldioxid är sedan tidigare känt. Det finns därför oro för att utflödet av koldioxid från dessa vattendrag kan öka till följd av ett förändrat klimat, och att det kan påskynda ökningen av denna växthusgas i atmosfären. Var koldioxiden kommer från har varit en källa till debatt bland forskare under det senaste decenniet. Bäckar får sitt vatten från omkringliggande mark och den mest vedertagna idén har varit att koldioxiden som frigörs i bäckar har förts dit från mark i anslutning till bäcken. Nu har ett forskarlag från Umeå universitet, i samarbete med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet samt i USA vid University of Wyoming och University of Washington) visat att en betydande del faktiskt kommer från organismer som lever i bäcken.

– Även svampar och bakterier måste andas och när de gör det genom nerbrytning av terrestert organiskt kol frigör de koldioxid, vilket utgör cirka 30 procent av all koldioxid som frigörs från bäckar och floder, förklarar Erin Hotchkiss, forskare vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå Universitet.

Forskarlaget har lyckats uppskatta hur mycket av koldioxiden som frigörs från andningsprocesser från de allra minsta bäckarna till stora system som Mississippifloden i kontinentala USA. De visar att andningsprocesser stödjer utflödet av koldioxid från även de minsta bäckarna, men också att den roll som andningen har ökar med storleken på bäckar och floder. Att betydande mängder kommer från andningsprocesser överraskar, då det betyder att nedbrytningen av terrestert organiskt kol i rinnande vattendrag går snabbare än vad man tidigare trott.

– Rinnande vattendrag är inte bara passiva ledningar av vattenoch terrestert koldioxid, utan fungerar även som reaktorer som genererar och frigör koldioxid under transporten nedströms, säger Erin Hotchkiss.<br /><br />Att förstå mekanismerna bakom produktionen av koldioxid i rinnande vattendrag är viktigt. Det ökar möjligheten att förutspå hur till exempel en förändrad markanvändning eller ett varmare klimat kan påverka källorna och de globala halterna av växthusgaser i atmosfären.

– Det är väldigt viktigt att veta källan till koldioxiden i rinnande vattendrag och vilka processer som ligger bakom om vi skall kunna förstå vad som händer om miljön ändras, säger Erin Hotchkiss, forskare vid Umeå Universitet.

Om studien: E. R. Hotchkiss, R. O. Hall Jr, R. A. Sponseller, D. Butman, J. Klaminder, H. Laudon, M. Rosvall och J. Karlsson. Sources and control of CO2 emissions change with the size of streams and rivers. Nature Geoscience 2015 10 August doi: 10.1038/ngeo2507

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna: Erin Hotchkiss (engelsktalande), forskare, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet. Telefon +15142127807, ehotchkiss@gmail.com. Jan Karlsson, professor, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet 090-786 60 02, jan.p.karlsson@umu.se