Tema

Socialsekreterare gör bättre bedömningar med struktur

Örebroforskare har utvecklat och testat Ester, ett strukturerat bedömningsinstrument som kan användas av alla verksamheter som arbetar med barn och ungdomar – barnavårdscentralen, socialtjänsten, polisen, skolan och barn- och ungdomspsykiatrin. I en studie publicerad i European Journal of Social Work i dag visar de att bedömningarna blir mer relevanta när socialsekreterarna använder detta.

Örebroforskarna Anna-Karin Andershed och Henrik Andershed har utvecklat och testat Ester, ett strukturerat bedömningsinstrument som kan användas av alla verksamheter som arbetar med barn och ungdomar – barnavårdscentralen, socialtjänsten, polisen, skolan och barn- och ungdomspsykiatrin. I en studie publicerad i European Journal of Social Work i dag visar de att bedömningarna blir mer relevanta när socialsekreterarna använder ett strukturerat bedömningsinstrument.

– Ju tidigare barn och ungdomar som har psykosociala problem kan få hjälp desto mindre är risken att problemen utvecklas vidare och får fäste över längre tid. Inom Socialtjänsten finns ett stort intresse för att hitta arbetsmetoder som gör kartläggning och uppföljning av risk- och skyddsfaktorer och insatser lättare och bättre, säger Anna-Karin Andershed.

I studien fick 30 socialsekreterare använda Ester för att göra en bedömning av situationen för en 14-årig pojke. 30 andra socialsekreterare fick samma uppgift men utan att få tillgång till Ester eller annat liknande strukturerat instrument som stöd. Alla använde dock Socialtjänstens generella stödsystem för utredning, Barns behov i centrum. I nästa steg fick oberoende forskare och beslutsfattare inom socialtjänsten titta på bedömningarna. De visste inte om socialsekreteraren använt Ester eller inte.

Med hjälp av Ester kunde socialsekreterarna identifiera fler så kallade risk- och skyddsfaktorer. 100 procent av de socialsekreterare som använde instrumentet fångade upp majoriteten av de faktorer som ökar risken för att ungdomen ska hamna snett. Färre än hälften av socialsekreterarna utan stöd av Ester uppnådde samma resultat.

Skillnaden var än större när det gällde skyddsfaktorer. Över 90 procent av de som inte använde Ester inte identifierade någon av de skyddsfaktorer som beskrevs. Jämfört med att över 70 procent av Ester-användarna identifierade minst en skyddsfaktor.

– Det är viktigt att identifiera risk- och skyddsfaktorer för att kunna minska riskerna och stärka skyddet för de barn och familjer som behöver det. Instrumentet bygger på forskning och när socialsekreterare använder det får de hjälp att fokusera på den information som vi vet från forskning kan bidra till bättre insatser och bättre resultat.

– Bedömningen blir också mer tillförlitlig eftersom socialsekreterarna inte riskerar att förbise central information i lika hög grad. Socialsekreterarna har utbildning och erfarenhet och det är självklart viktiga saker, men det är oerhört komplexa ärenden och mycket att hålla reda på. Ester blir ett stöd för minnet och hjälper dem att fokusera på risk- och skyddsfaktorer, avslutar Anna-Karin Andershed.

Studien är publicerad i European Journal of Social Work

Kontaktinformation
Anna-Karin Andershed, Örebro universitet, e-post: anna-karin.andershed@oru.se, telefon: 019-303896

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Socialsekreterare gör bättre bedömningar med struktur

 lästid ~ 2 min