Artikel från Aktuellt om vetenskap

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 juni 2015

Småbarnsföräldrars stress är ojämlik

Ett ojämlikt ansvar för hemarbete verkar öka risken för ohälsa och brist på återhämtning. Det är ett av resultaten som docent Frida Eeks forskning om småbarnsföräldrar visat. Tid, god sömn och att verkligen göra ingenting ger fungerande återhämtning.

Grunden för Frida Eeks projekt som startade för några år sedan vid Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och nu fortsatt vid Institutionen för Hälsovetenskaper, var att försöka hitta en arbetsmiljö som gör att föräldrar kan fortsätta må bra, men även prestera på jobbet när de har små barn. Projektet ville utvärdera de faktorer som arbetsgivaren kan påverka.

Dela hemarbete ojämlikt
– Det var inte meningen att leta efter hälsoeffekter på grund av ojämlikhet, men det blev tydligt när vi skulle skriva rapporten*, berättar Frida Eek, docent i epidemiologi och universitetslektor.

Undersökningen hade med frågor om ansvarsfördelning i hemmet. Det blev tydligt i svaren att väldigt många fördelar ansvar för barnen och hemmet ojämnt. Även bland par där båda jobbar heltid.

Frida Eek påpekar att man utifrån projektet inte kan säga att ojämställdhet ger ohälsa.

– Men scenariot att först må dåligt och sedan dela hemarbete ojämlikt är inte lika troligt som motsatsen, resonerar hon. Alla som var med i undersökningen var yrkesverksamma, alltså inte sjukskrivna eller arbetslösa.

– Jag hade gärna tittat på hälsan hos män som har en liknande ojämlik uppdelning, det vill säga tar större del av ansvaret hemma, men det fanns inte tillräckligt många med i studien, fortsätter Frida Eek.

Återhämtning påverkar hälsan
Varför hälsan är sämre hos kvinnor som får ta ett större ansvar för barnen har förmodligen med möjligheten till återhämtning att göra. Stress behöver inte vara skadligt för hälsan i sig.

– Det är återhämtningen som avgör om man får ohälsoeffekter av en stressig arbetssituation, förklarar Frida Eek.

Våra kroppar är byggda för att bli stressade, sedan gå ned i varv, och bli stressade igen. När nedvarvningen inte finns och kroppen inte får möjlighet att återhämta sig, det är då stressen får hälsokonsekvenser.

Positiv attityd viktigaste åtgärden
Målet för forskningsstudien var att hitta faktorer för att föräldrar både skulle fungera bra på jobbet och må bra själva.

– Den största positiva effekten visade sig vara en upplevd positiv attityd till föräldraskap på arbetsplatsen. I enkäten angav flest att den faktorn var viktigast. De som svarade på enkäten och hade en arbetsplats med negativ eller neutral attityd upplevde att de mådde sämre än de som upplevde en positiv attityd.

– Nu håller vi på med en uppföljning, och en preliminär analys stödjer att attityden på arbetsplatsen har betydelse för välbefinnandet, berättar Frida Eek.

Jobba hemma kan skapa stress
Studien visar att åtgärder som kan tyckas vara underlättande kan ha motsatt effekt.

– Vi har sett att jobba hemma är en osäker åtgärd, det kan funka för vissa och skapar stress för andra, berättar Frida Eek.

En annan åtgärd som kan verka positiv men som hade motsatt effekt var att kunna ta med sina sjuka barn på jobbet.

– ”VAB på jobbet”, kan upplevas som att man inte ens får vara hemma när barnet är sjukt, säger Frida Eek

Positiva positiva faktorer var möjligheten att kunna ta en paus för att till exempel ringa ett samtal. Men sammantaget var det inte de konkreta förmånerna som föräldrarna ansåg hade störst effekt.

– Konkreta förmåner på jobbet verkar inte ha så stor effekt. Man vill oftast ha tid tillsammans med sina barn, säger Frida Eek.

Frida Eek påpekar att det också måste kännas rättvist för alla på en arbetsplats, det kan verka orättvist om anställda med barn ska ha speciallösningar.

När VAB stressar
Forskningsstudien visade också att kvinnor kände mer stress än män över att behöva vårda sjuka barn och ta ut VAB.

Fler kvinnor uppgav också att de känner att de sviker kollegor, chef och kunder eller patienter när de vabbar.

– Män vabbar inte i samma utsträckning som kvinnor. Det akuta tar oftast kvinnorna, konstaterar Frida Eek.

Kontroll gör skillnad
– Det är brist på kontroll över tillvaron som ger den skadliga stressen. Det handlar inte primärt om att man har mycket att göra, Om man har mycket att göra men har kontroll så blir man stimulerad. Dålig hälsa har med brist på kontroll att göra, säger Frida Eek.

Den största skillnaden mellan män och kvinnor uppstår när man får barn. Kvinnor blir totalt sett mer belastade och det speglas också i sjukfrånvaron.

Fortfarande anser en stor andel småbarnsföräldrar sig inte ha tillräckligt med tid för återhämtning. Detta gäller framför allt kvinnor, vilket delvis skulle kunna förklaras med att det är kvinnorna som tar det största ansvaret – inte bara för det dagliga hushållsarbetet och den dagliga barntillsynen utan också för att stanna hemma med barnen när de är sjuka.

Återhämtning behövs!
Sömnen är viktig för återhämtningen. När det gäller fritidsaktiviteter så kan de ge möjlighet till återhämtning men de kan också bli krav. Det gäller att hitta en balans.

Att umgås med vänner och göra saker man tycker om är i många fall återhämtning, men om det blir för mycket så tappas hälsoeffekten. Det är också viktigt att göra ingenting, att kunna ägna sig åt avslappning, betonar Frida Eek.

– Många har väldigt höga krav inte bara på jobbet. Att man har intressen och blir stimulerad är bra, men det kan bli så att man tar med sig sina höga krav även på sin fritiden.

Text: JENNY WIDOV

* I citatet hänvisas till rapporten:Yrkesarbetande småbarnsföräldrar – arbetsförhållanden, arbetsplatsklimat och ansvarsfördelning i hemmet, Rapport från AMM 13/2011

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Region Skåne, 12/6 2015. Artikeln är publicerad på forskningssajten Aktuellt om vetenskap & hälsa, där mer information finns om ämnet.

Kontaktinformation
info@vetenskaphalsa.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera