Tema

Svårt för domstolar att identifiera rasism

Domstolar tar sällan hänsyn till rasistiska dimensioner av brott när de dömer. Inte ens i de fall där det rasistiska inslaget verkar uppenbart för såväl brottsoffer som andra aktörer. Sociologen Marta Kolankiewicz har undersökt ett antal brott mot muslimer som Brottsförebyggande rådet har klassificerat som islamofobiska hatbrott, men där domstolen kommit fram till en annan slutsats.

Utgångspunkten för studien var ca 1000 hatbrott mot muslimer som Brottsförebyggande rådet uppmärksammade under fyraårsperioden 2006-2009. Av dessa dömdes ett 50-tal i domstolar. I de flesta fallen övervägde domstolarna inte ens om brottet kunde ha ett rasistiskt motiv. De tillämpade inte heller den straffskärpningsregel som infördes i Sverige på 1990-talet för att bekämpa rasism och som kan användas när ett av motiven till brottet varit att kränka någon på grund av religion eller etnicitet eller dylikt. Marta Kolankiewicz har gjort en djupanalys av några av dessa fall för att förstå hur domstolarna resonerar.

För att en handling ska dömas som ett rasistiskt brott tycks man ofta förutsätta att gärningsmannen själv medger sitt rasistiska motiv eller tillhör en öppet rasistisk organisation, säger Marta Kolankiewicz.

Ett exempel som Marta Kolankiewicz tar upp i sin studie handlar om en moskébrand som i tingsrätten klassades som skadegörelse och i hovrätten som mordbrand. Domstolen övervägde dock inte att tillämpa straffskärpningsregeln trots att det var just en moské som brändes ner och trots att Koranen och andra religösa skrifter som fanns i moskén slängts ut på marken. Marta Kolankiewicz har jämfört fallet med ett fall av en moskébrand på 90-talet då de tilltalade öppet erkände i domstolen att de inte ville ha fler invandrare i Sverige och att de valde att bränna ner en moské för att få uppmärksamhet och föra fram sitt politiska budskap. Den gången fanns ett uttalat rasistiskt motiv, men i själva verket är det väldigt få som själva medger att de begår ett brott av rasistiska skäl, särskilt när de ställs inför rätta och riskerar ett högre straff, menar Marta Kolankiewicz:

Det kan vara en strategi för att få lägre straff men det kan också bero på att rasistiska handlingar inte nödvändigtvis utförs av uttalat ideologiska rasister.

Ett annat fall från Marta Kolankiewicz studie gäller en svart, muslimsk politiker som fick flera kränkande e-mail där hon bland annat uppmanades att ägna sig åt att odla banananer istället för politik. I det här fallet tyckte domstolen att en person i maktposition fick tåla om någon bad dem ”ägna sig åt fruktodling”. Domstolen bortsåg alltså från den rasistiska anspelningen på hennes afrikanska ursprung i meddelandet.

Rättvisa handlar inte bara om straff. Hur brottet sedan beskrivs och tolkas i domen har också betydelse. Att man helt bortser från den rasistiska dimensionen kan innebära ytterligare en kränkning av målsägande, säger Marta Kolankiewicz.

Ett annat exempel handlar om en person som vid flera tillfällen misshandlat muslimska taxichaufförer. Vid ett av tillfällena blev både straffet och skadeståndet högre på grund av det rasistiska motivet men inte när beteendet senare upprepades, trots det tydliga mönstret i den tilltalades handlingar.

– Jag tycker att det exemplet visar att det går att döma för rasistiskt brott med den lagstiftning som vi har idag, säger Marta Kolankiewicz.

Problemet är enligt Marta Kolankiewicz inte bristen på lagstiftning utan dels hur den tolkas och dels att den ofta inte tillämpas alls. – Det finns uppenbara hinder i hur man definierar rasism i domstol som gör att det är svårt att ta hänsyn till denna dimension av brottet. Men lagar utvecklas när de används och blir prejudicerande. Det finns alltså ett visst utrymme för domstolar att skapa rättspraxis så att de lagar som stiftades för att bekämpa rasism används mer effektivt , säger Marta Kolankiewicz.

Kontaktinformation
Marta Kolankiewicz disputerar den 10 april kl 10 med avhandlingen Anti-muslim Violence and the Possibility of Justice. Hon nås på Marta.Kolankiewicz@soc.lu.se eller 070-730 59 19 (upptagen mellan 15 och 17)

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Svårt för domstolar att identifiera rasism

 lästid ~ 3 min