Artikel från Vetenskapsrådet
25 mars 2015

Svårt för forskare att få fast anställning inom högskolan

Det tar allt längre tid att få fast anställning som forskare i Sverige, visar en analys som Vetenskapsrådet publicerar idag. Den visar också att kvinnors och mäns karriärutveckling går olika fort liksom att förhållandena mellan olika ämnesområden skiljer sig åt. Vetenskapsrådet efterlyser nu ett nationellt samordnat karriärsystem inom högskolan.

I analysen ”Karriärstruktur och karriärvägar i högskolan” granskas hur en genomsnittlig karriär inom högskolan ser ut och vilka möjligheter till karriärutveckling och anställningstrygghet en svensk forskare har. Gemensamt för många unga forskare är att de under en allt längre tid i början av sin karriär blir hänvisade till kortare visstidsanställningar med oklara villkor.

Vetenskapsrådet har länge efterlyst ett transparent och förutsägbart nationellt karriärsystem.

– Jag tror de flesta i Högskolesverige är eniga om att för många unga forskare är anställda på otrygga premisser och att detta får många forskartalanger, främst inom konkurrensutsatta områden, att inte välja en akademisk karriär, säger Vetenskapsrådets generaldirektör, Sven Stafström. Vi behöver ett mer välfungerande, nationellt enhetligt, karriärsystem som verkligen utnyttjas som huvudalternativet då unga forskare anställs.

– Analysen väcker också frågor om hur vi forskningsfinansiärer på bästa sätt stödjer forskare och lärare i början av deras karriärer samt hur jämställdhet bäst integreras i karriärsystemet.

Vetenskapsrådet har analyserat hur forskarkarriärerna utvecklats för de grupper som tog sin doktorsexamen 1995/96, 2002/03 respektive 2008/09. Cirka en tredjedel av de studerade grupperna fortsätter verka inom högskolan som forskande och undervisande personal, men skillnaderna i karriärutveckling är stora, både mellan könen, de olika grupperna och mellan olika ämnesområden.

Analysen visar också en allt mindre andel av dem som fortsätter som lärare i högskolan får en meriteringsanställning. Det tar också genomgående längre tid efter doktorsexamen för kvinnor att få anställning som lektor. Kvinnor har också i större utsträckning tyngdpunkt på undervisning inom sina lektorsanställningar medan män har tyngdpunkt i forskning. Den finns även ämnesspecifika skillnader: t.ex. lämnar många biomedicinare och naturvetare landet efter doktorsexamen, medan en hög andel humanister och samhällsvetare fortsätter som lärare i högskolan.

Ladda ned/beställ rapporten ”Karriärstruktur och karriärvägar i högskolan”

Kontaktinformation
För övergripande policyfrågor:*Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet, 08-546 44 161, e-post sven.stafstrom@vr.se För detaljerad information om analysens innehåll: Stina Gerdes Barriere, analytiker Vetenskapsrådet, 08-546 44 136, stina.gerdesbarriere@vr.se, Jesper Wadensjö, pressansvarig Vetenskapsrådet Tel: 08-546 44 289

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera