Ukrainsk familjepolitik stödjer familjer med mannen som ensamförsörjare

– Genom att studera denna problematik i ett land kan vi få mer kunskap om hur reproduktivt beteende ser ut i även i andra länder med låga födelsetal, säger Katharina Wesolowski, doktorand på Södertörns högskola och Uppsala universitet.

Hennes avhandling bygger på fyra studier om vad som påverkar kvinnors reproduktiva beteende. Den första undersöker vilken familjepolitik Ukraina och Ryssland har och jämför den med ett större antal andra länder. Hon visar att familjepolitiken i Ukraina stödjer en familj med mannen som ensam försörjare. Rysslands familjepolitik däremot tvingar familjer att förlita sig på släktingar eller marknaden för att ta hand om barnen på grund av låga ersättningsnivåer. I den andra studien undersökte hon om familjepolitik påverkar födelsetalen på en länderövergripande nivå.

– Ett av de viktigaste resultaten är att en familjepolitik som stödjer en tvåförsörjarfamilj verkar kunna påverka födelsetalen i positiv riktning, säger Katharina Wesolowski. Det innebär att införandet av en sådan familjepolitik i länder med låga födelsetal skulle kunna höja dessa. Det är dock tveksamt om familjepolitiken i Ukraina och Ryssland bidrar till högre födelsetal då den inte stödjer tvåförsörjarfamiljen.

I den tredje studien har hon studerat vad som påverkar kvinnors önskan att få barn i Stakhanov, en stad i östra Ukraina. Resultaten visar att kvinnor som ännu inte har några barn endast påverkas av sin ålder och sitt civilstånd i sin önskan att få barn.

– Kvinnor som redan har ett barn verkar däremot uppfatta miljöförstöring som ett hinder för fortsatt barnafödande, menar Katharina Wesolowski. Därför bör denna faktor inkluderas i demografiska enkätundersökningar, säger hon.

I den sista studien har hon undersökt hur användningen av preventivmedel i Ukraina förändrades mellan 1999 och 2007 och vad användningen påverkades av. Det visar sig att användningen av kondomen ökade medan användningen av avbrutet samlag minskade. Däremot förändrades inte den totala andelen kvinnor som använde preventivmedel.

– Ett annat intressant resultat var att kvinnor som hade lagt märke till information om familjeplanering via media oftare använde moderna preventivmedel som till exempel kondom, säger Katharina Wesolowski. Det visar att statliga program för familjeplanering kan ha en inverkan på kvinnors användning av preventivmedel.

FAKTA
Katharina Wesolowski har genomfört sina doktorandstudier i sociologi vid Uppsala universitet och Södertörns högskola. Disputationen äger rum den 17 april 2015 klockan 13.00 på Södertörns högskola i sal MB 503.

Läs avhandlingen ”Maybe baby? Reproductive behaviour, fertility intentions, and family policies in post-communist countries, with a special focus on Ukraine” på Uppsala universitets webb.

Kontaktinformation
Katharina Wesolowski, Södertörns högskola, tel: 08-608 5095, katharina.wesolowski@sh.se