Tema

Tankesmedjorna har stort inflytande på politiken

Globaliseringen och internet har skapat nya möjligheter till samhällsengagemang – utanför partipolitiken. Individer, organisationer och globala tankesmedjor kan påverka politiska beslut. Även i det auktoritära Kina organiseras protester via internet – aktiviteter som staten inte har full kontroll över.

Vårt civilsamhälle förändras. Individer, välgörenhetsorganisationer, kyrkor och privata stiftelser tar hand om uppgifter som tidigare välfärdsstaten skötte. Politiska frågor får plats utanför de etablerade politiska partierna. Nya generationer engagerar sig i olika frågor på sätt som inte var möjliga för något decennium sedan.

Samtidigt växer det upp fler tankesmedjor som engagerar sig i olika ämnen. Ofta handlar det om handelspolitik, välfärds- och företagsrelaterade frågor eller frågor som rör klimatförändringar. Tankesmedjorna tar fram kunskap och sprider den för att påverka politiska beslut. I globaliseringens kölvatten sprids tankesmedjorna över världen.

– Flera globala tankesmedjor som bildades i USA öppnar satellitkontor i andra delar av världen, framför allt i städer där det fattas många politiska beslut, som i Bryssel. I USA finns en fjärdedel av tankesmedjorna i Washington DC, berättar Christina Garsten som är professor i socialantropologi vid Stockholms universitet.

Tankesmedjor snabbare än akademiker
Hon studerar bland andra de stora globala tankesmedjorna RAND Corporation och CEIP (Carnegie Endowment for International Peace), som båda bildades i USA.

– De påverkar ibland vilka frågor som lyfts upp för vidare diskussion, hur de diskuteras och den allmänna opinionen kring dem.

Dessa tankesmedjor har många möjligheter att påverka. Goda kontakter inom media gör att de får mycket utrymme där. I amerikansk tv är det vanligt att någon från en tankesmedja kommenterar aktuella händelser.

Dessutom har de relationer som bär dem rakt in till de politiska beslutsfattarna. De får exempelvis ofta komma på så kallade hearings i kongressen, där man samlar in och analyserar information. Där kan de ge synpunkter på diverse politiska frågor.

– De forskar på dagsangelägna frågor och är snabbare än akademiker på att ta fram bakgrundsfakta, om exempelvis en region i kris, för att påverka regionen.

Vad är en tankesmedja?
En fråga Christina Garsten försöker besvara är vad tankesmedjorna har för roll på nya platser, som i Bryssel.

– Försöker de påverka regionalpolitiken där de befinner sig, eller är de mer lyssnande? Jag tittar på det men har ännu inte nog med data för att dra några slutsatser.

Det finns lite olika definitioner på vad en tankesmedja är. I Sverige menar vi en organisation som tar fram kunskap i vissa frågor och sprider den för att påverka politiska beslut. I USA, där begreppet kommer från, räknar man ofta in även forskningsinstitut, som är mer ideologiskt och politiskt oberoende.

Tankesmedjorna växte från 1970-talet till millennieskiftet kraftigt i antal. Det senaste decenniet har de blivit färre, men de som finns kvar bildar satelliter på nya platser. Det är svårt att uppskatta hur många som finns. Det finns siffror som tagits fram av amerikanska universitet, men de är svåra att använda eftersom vi inte definierar tankesmedjor på samma sätt överallt.

De svenska tankesmedjorna är små och inte särskilt högljudda jämfört med motsvarigheterna i USA, Storbritannien och Tyskland. De har sämre resurser och inte heller samma kanaler in till de politiska beslutsfattarna.

– I Sverige har de betydligt mindre inflytande. De har möjlighet att påverka opinionen kring vissa politiska frågor, säger Christina Garsten.

Alternativ plattform för demokratin
Är fenomenet bra eller dåligt för demokratin? Frågan är mångfacetterad, tycker Christina Garsten.

– De är ett hot mot en etablerad politisk representativ demokrati, genom att de har en typ av påverkan som är osynlig. Vrider man perspektivet erbjuder de ett nytt sätt att agera politiskt än genom det etablerade partipolitiska systemet. Det blir en alternativ plattform för demokrati, säger hon.

Även i auktoritära samhällen som i Kina finns organisationer i civilsamhället. De måste dock vara registrerade hos en myndighet. Någon inom statsförvaltningen ska gå i god för dem.

Det kinesiska civilsamhället framställs därför ofta som beroende, det vill säga inte skilt från staten. Johan Lagerkvist, som är docent i sinologi vid Utrikespolitiska institutet, håller dock inte riktigt med om den beskrivningen.

– Det stämmer ofta in på de registrerade organisationerna. Men inte på de som inte är registrerade och som organiserar omkring 200 000 protester och demonstrationer per år, mot till exempel miljöförstöring, korruption och maktmissbruk, säger han.

Många icke-registrerade organisationer i Kina
Det är svårt att kartlägga dessa organisationer eftersom de verkar i skuggan. En forskare i Hong Kong har dock uppskattat att de är drygt åtta miljoner.

– Siffran är osäker, men organisationerna finns och är många. Det finns dessutom exempel på att de har varit framgångsrika. Invånarna i en by lyckades till exempel avsätta en korrupt och maktfullkomlig ledare år 2011 och dessutom för första gången hålla demokratiska byval som den kinesiska författningen ger dem rätt till, berättar Johan Lagerkvist.

Globaliseringen och internet har haft mycket stor betydelse för utvecklingen även i Kina. Visserligen är sociala medier och sökmotorer som Twitter, Instagram, Facebook och Google blockerade, men landet har egna motsvarigheter till dessa.

– Den digitala tekniken har varit ett viktigt instrument för civilsamhället och för att organisera protester. Samtidigt lägger staten stora resurser på att övervaka trafiken på internet för att motverka detta och behålla kontroll och makt. Även företagen bakom sajterna kontrollerar vad som skrivs där. Censur, propaganda och kontroll av internet är centralt.

De oregistrerade organisationerna utmanar den auktoritära staten. De har dock inte påverkat maktbalansen, i alla fall inte ännu.

– Men de är ett tecken på en sjudande aktivitet som statsmakten inte har fullständig kunskap och därför inte kontroll över, säger Johan Lagerkvist.

Text: Siv Engelmark

Kontaktinformation
red@forskning.se

Tankesmedjorna har stort inflytande på politiken

 lästid ~ 4 min