Samhällskunskap och historia viktigt för elevers samhällsengagemang
Det gymnasieelever lär sig i samhällskunskap och historia kan användas i ett aktivt samhällsliv både under och efter skoltiden. En avhandling från Stockholms universitet bidrar med redskap som kan utveckla samhällskunskaps- och historieämnet i skolan.
Johan Sandahl, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik, har i fem delstudier intervjuat lärare och gymnasieelever och undersökt kursplaner och ämnesdidaktisk diskurs i syfte att beskriva och förstå vilken roll ämnena samhällskunskap och historia har för elevernas liv som samhällsmedlemmar.
En av studierna diskuterar det didaktiska dilemma som uppstår i att både utveckla elevernas analysförmåga och kritiska tänkande samtidigt som undervisningen inte ska ge upphov till en världsbild där individen har väldigt lite att säga till om.
– Gymnasieelever kan vara starkt politiskt engagerade. Men att släppa taget om sina egna åsikter och utsätta dem för granskning blev nödvändigt, enligt eleverna själva. De såg svårigheter i att påverka, till exempel globaliseringsfrågor, men insåg samtidigt att deras engagemang måste vila mer på ämneskunnande snarare än svartvita åsikter.
– Det kan vara en jobbig process för eleverna att möta motstånd i undervisningen. Jag har en bakgrund som lärare och har sett det förut, men mina studier bekräftar att det finns många kloka ungdomar som är duktiga att tänka kring både politik och vårt förflutna.
Ett viktigt resultat i avhandlingen är de teoretiska begrepp i samhällskunskaps- och historiedidaktik som Johan Sandahl utvecklat och som kan användas i praktisk undervisning för att stärka och utveckla medborgarbildning. Utifrån lärarnas tankar om sin undervisning beskrivs i avhandlingen sex tankeredskap för att analysera, kritiskt granska och organisera samhällsfrågor i undervisningen, såsom orsaker och konsekvenser, belägg och slutsatser samt perspektivtagande.
– Att kunna ett ämne är betydligt mer än att bara kunna rabbla fakta. Det finns ett starkt förhållande mellan att ha faktakunskaper och samtidigt kunna använda dem för att analysera, reflektera, tolka och kritiskt granska samhälleliga frågor. Tankebegreppen kan hjälpa lärare och elever att anlägga olika perspektiv för att synliggöra vad man gör i undervisningen, konstaterar Johan Sandahl.
FAKTA
Johan Sandahl disputerade den 13 mars med avhandlingen ”Medborgarbildning i gymnasiet: Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning”.
Kontaktinformation
Johan Sandahl: 070-992 83 53, johan.sandahl@cehum.su.se
