Sahara Hotnights – inte bara ett ”tjejband”
I början av 2000-talet öppnades nya möjligheter att sprida sin musik via Internet. Det var också då det så kallade ”tjejbandet” Sahara Hotnights slog igenom. I en ny avhandling i musikvetenskap granskar Linus Johansson begreppet ”tjejband” och hur begreppet används i medierna.
I början av 2000-talet öppnades nya möjligheter att sprida sin musik via Internet. Det var också då det så kallade ”tjejbandet” Sahara Hotnights slog igenom. I en ny avhandling i musikvetenskap granskar Linus Johansson begreppet ”tjejband” och hur begreppet används i medierna.
Linus Johansson har gjort två musikaliska fallstudier, av soloartisten Le Bombe och rockbandet Sahara Hotnights, med fokus på deras förekomst i och användning av medier, inte minst Internet, under åren efter millennieskiftet.
– Det var en turbulent tid, då Internet fortfarande var nytt och okänt och framför allt fildelning debatterades och utmålades som ett hot mot musiklivets framtid. Men mitt i denna turbulens fanns också en positivt laddad teknikdeterminism, som framför allt framhöll stilmässigt alternativa och kommersiellt oberoende artister som den nya tidens stora vinnare, säger Linus Johansson
På webbsidor som Mp3.com kunde helt okända artister sprida sin musik och till och med få en andel av reklamintäkterna. Detta medium användes bland annat av soloartisten Le Bombe, en ung manlig sociologistudent vid Lunds universitet, som bodde på Möllevången i Malmö. Han musicerade till stor del på sitt studentrum, där han använde relativt enkla instrument, såsom sin röst, en akustisk samt en elförstärkt gitarr, synthesizer, trummaskin, digitala effekter och inspelningsutrustning för hemstudiobruk.
– Musiken tog form utan slaviskt beaktande av mainstreamkulturens estetiska ideal, och textmässigt var låtarna genomsyrade av ideologiska ställningstaganden mot den patriarkala kapitalismens exploatering av musiklivet. Musikens högsta syfte enligt Le Bombe var att tjäna all form av medmänsklighet, genom att sprida och främja kärlek och spirituell medvetenhet, säger Linus Johansson.
Den andra fallstudien fokuserar på ett rockband som redan befinner sig i mainstreamkulturen, nämligen det så kallade ”tjejbandet” Sahara Hotnights. Bandet slog igenom under de första åren av det nya årtusendet. Det är just åren vid deras först nationella och sedan internationella genombrott, som ligger till grund för fallstudien.
Linus Johansson gör i avhandlingen en kritisk analys av begreppet ”tjejband”. Han visar hur användningen av begreppet i media ger upphov till en ohållbar kategori där band i första hand jämförs och associeras med varandra på grund av könstillhörighet, och endast i andra hand med avseende på musikstil.
– Analysens syfte är problematisera tjejbandsdiskursen, vars ohållbarhet även blottas i det faktum att de stilmässigt inte kan inrymmas i en ’kvinnlig tradition’. Någon sådan tradition finns inte, trots att kvinnliga artister ofta presenteras som om kategorin var en självklarhet. Tvärtom visar analysen att de stilmässiga relationerna mellan Sahara Hotnights och andra rockbands musik är principiellt blinda för enkla könskategoriseringar, säger Linus Johansson.
Kontaktinformation
Presskontakt: Linda Koffmar Telefon: 018-471 1959 För mer information om avhandlingen, kontakta Linus Johansson vid institutionen för musikvetenskap, tel: 018-471 78 91, 070-429 25 21, e-post: Linus.Johansson@musik.uu.se
