Artikel från KTH – Kungliga Tekniska högskolan

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 mars 2015

Vilket kön leder utsläppsligan?!

Nu startar ett forskningsprojekt där fyra KTH-forskare ska ta reda på om andelen män och kvinnor i bolagstyrelser spelar någon roll för beslut som rör klimatutsläpp.

Nu startar ett forskningsprojekt där fyra KTH-forskare ska ta reda på om andelen män och kvinnor i bolagstyrelser spelar någon roll för beslut som rör klimatutsläpp.

– Många tidigare studier visar att kvinnor värderar miljön högre än män. Så det vet vi sedan tidigare. Om detta går att översätta i beteende är emellertid en annan sak. Det är bland annat det vi ska ta reda på nu, säger Misse Wester, forskare på KTH.

Hon berättar att den norska lagen om könsbalans i bolagsstyrelser har gällt sedan 2006. Bland annat har lägre personalomsättning varit ett resultat av fler kvinnor i styrelserna.

– Det händer någonting med fler kvinnor i bolagsstyrelser. Ja, ökat antal kvinnor får effekt på vissa saker. Så nu vill vi även se om det påverkar miljön och utsläppen, säger Misse Wester.

De kommer att studera både svenska och norska företag, och då främst de bolag som förorenar omvärlden mest. I den gruppen ingår bland andra transportbolag, tillverkande företag och energiproducenter.</p><br /><p>Så ska forskningsarbetet gå till?

– Först ska vi sortera ut exakt vilka företag vi ska studera. Sedan kommer vi att titta årsredovisningar eftersom dessa både redogör för antal kvinnor och män i styrelserna och mängden utsläpp. På det följer en enkät, bland annat om hur beslut fattas, och slutligen blir det kvalitativa djupintervjuer med de kvinnor och män som ingår i studien. Frågor här kan beröra beslutsprocesser runt utsläpp, och om det finns strukturella problem som sätter käppar i hjulet för miljöarbetet, säger Misse Wester.

– Vi hoppas att hitta något argument för eller emot kvotering. Inte bara för företag och rörande utsläpp, utan även för politiker oavsett vad de tycker i frågan, säger Misse Wester.

Forskningen finansieras av Energimyndigheten, och det handlar om 4,4 miljoner fördelat över tre år. Arbetet leds av Annika Carlsson-Kanyama.

Förutom Annika Carlsson-Kanyama och Misse Wester medverkar även Inga-Lill Söderberg och Lotta Snickare i forskningsprojektet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Misse Wester på misse.wester@abe.kth.se eller Annika Carlsson-Kanyama på annikack@kth.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera