Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

3 mars 2015

Tidiga tecken förutspår typ 1-diabetes

Det går att förutspå ett insjuknande i typ 1-diabetes, visar ny forskning. I ett blodprov kan man upptäcka om kroppens immunförsvar börjat bryta ned de egna insulincellerna genom att mäta förekomsten av autoantikroppar.

– I TEDDY-studien har vi kommit fram till att autoantikroppar ofta dyker upp redan under de första levnadsåren, säger Åke Lernmark, professor vid Lunds universitet och som leder den svenska delen av studien.

TEDDY-studien, som finansieras av NIH (National Institutes of Health), den amerikanska hälsovårdsmyndigheten, omfattar 8 600 barn från Sverige, USA, Tyskland och Finland.

Barnen i studien har en ökad ärftlig risk för typ 1-diabetes som upptäcktes vid födseln genom prov på navelsträngsblodet. TEDDY står för ”The Environmental Determinants of Diabetes in the Young” eller på svenska Omgivningsfaktorers betydelse för uppkomst av diabetes hos barn.

Antikroppar är en del av kroppens immunförsvar och förekomst av antikroppar i blodet är ett tecken på att kroppens immunsystem har reagerat på en inkräktare, till exempel ett virus eller en bakterie.
Ibland gör immunsystemet myteri och angriper den egna kroppen. Autoantikroppar är då ett tecken på autoimmun sjukdom och utgör markörer för att det pågår ett angrepp t ex på kroppens egna insulinceller.

Tre sätt att förutse diabetes
De nya forskningsresultaten från TEDDY-studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia visar att man kan förutse ett insjuknande i typ 1-diabetes på tre sätt:

1. Om den autoantikropp som först upptäcks går till attack mot insulin (IAA).
I Sverige inträffar detta vanligtvis vid 18 månaders ålder. I studien som helhet var de flesta dock under ett år.
– Får man sedan en andra autoantikropp så kommer personen att få diabetes – men det kan ta upp till 20 år, säger Åke Lernmark.

2. Om den första autoantikroppen riktar sig mot GAD65 (GADA), ett protein inuti de insulinproducerande cellerna.
I Sverige sker detta oftast i 2,5-årsåldern, medan det i studien som helhet var vanligast vid två års ålder.

3. Om båda autoantikropparna första gången påträffas samtidigt.
– I TEDDY har 40 procent av dessa barn redan fått diabetes, säger Åke Lernmark

Virusinfektion kan ligga bakom
Av de medverkande barnen har 6,5 procent fått sin första autoantikropp före sex års ålder. I 44 procent av fallen hade de enbart en autoantikropp mot insulin (IAA). De flesta redan vid 1-2 års ålder. I 38 procent av fallen uppmättes GAD65-autoantikroppar (GADA) ökande fram till andra levnadsåret för att sedan ligga på en konstant nivå. I 14 procent av fallen påträffades båda autoantikropparna samtidigt, med en topp vid 2-3 års ålder.

Vilken autoantikropp som barnet fick hade att göra med den ärftliga risken för typ 1-diabetes.

Vad det är som fått kroppens immunförsvar att över huvudtaget börja attackera de egna insulincellerna är dock fortfarande oklart. En teori är att virusinfektioner kan ligga bakom.

– Det är möjligt att vi har att göra med två olika sjukdomar, kanske ett virus triggar igång autoantikroppar mot insulin och ett annat virus GAD65, säger Åke Lernmark.

Fotnot: Allt sedan födseln har barnen i Teddystudien, eller deras föräldrar, fört regelbundna och detaljerade kostdagböcker, lämnat blod- och avföringsprover, nagelprover samt lämnat information om sjukdomar och medicinering. När autoantikroppar påträffats hos ett barn börjar forskarna det omfattande detektivarbetet att analysera allt materiel i jakten på VAD det är som kan ha lett fram till immunförsvarets myteri.

Inom TEDDY samarbetar ledande forskare inom genetik, proteinkemi och ämnesomsättning för att reda på varför en autoantikropp triggas igång.

TEXT: SARA LIEDHOLM

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 3 mars 2015. Artikeln är publicerad i Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.

Kontaktinformation
info@vetenskaphalsa.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera