Söker facit till ett långt och friskt liv

De som är med i studien ska spotta helst två milliliter saliv i en burk så att forskarna kan analysera deras DNA. Förutom salivprovet får seniorerna som deltar i studien fylla i ett frågeformulär om sin livsstil.

– Vi menar att varje person i studien har lyckats matcha sin genuppsättning till sitt leverne på ett framgångsrikt sätt, eftersom de har lyckats bli 70-95 år och är friska. De är ett facit, säger Fredrik Ståhl, genetikprofessor vid Högskolan i Borås.

Hittar svar med grupperingar
Forskarna ska gruppera deltagarna utifrån deras livsstil. Exempelvis grupp A: personer som har dansat mycket och aldrig druckit alkohol eller grupp B: en grupp med storrökare som aldrig motionerat. De hoppas kunna se att de olika grupperna har olika genuppsättningar när man jämför dem med varandra.

– Om man har ett hum om vilka sjukdomar man har i släkten eller vad ens släktingar har dött av, alltså vilka gener man har, då skulle våra resultat kunna fungera som ett facit på vilken livsstil man bör ha för att bli gammal och frisk, säger Fredrik Ståhl.

– Men om det visar sig att alla grupperingar har likadana genvariationer. Då är svaret att generna inte spelar någon roll. Innan året är slut kommer vi att ha någon form av resultat, fortsätter han.

Undersökningen är indelad i två faser. Efter att forskarna grupperat deltagarna och jämfört grupperna mot deras gener, kommer de att slumpvis välja ut personer för djupintervjuer, för att få en ännu bättre och mer detaljerad bild av hur de har levt sina liv.

Nytänkande forskning
Fredrik Ståhl och hans kollegor är inte de första forskarna att leta efter nyckeln till ett långt liv. Kostråd och tips om fysisk aktivitet, framtagna av forskare för att vi ska leva längre, finns det gott om. Dessa undersökningar vilar vanligen på stora grupper och ger statistiskt säkerställda resultat som normalt stämmer för flertalet människor, men behöver inte stämma för den enskilda individen.

En annan typ av forskning studerar istället enskilda individer och deras åldrande. Särskilt har man studerat så kallade centenarianer – personer som är 100 år eller äldre. Varför blir just de så gamla och friska? Dessa personer ger råd som att äta choklad, använda olivolja både invärtes och utvärtes, inte blanda sig i andras angelägenheter eller vara snäll mot andra människor.

– Men deras råd är inte värda något. De har helt enkelt bra gener. Precis som vissa människor har väldigt dåliga genetiska förutsättningar, säger Fredrik Ståhl.
Vill veta hur det har gått till

Forskarna i projektet tror att var och en av deltagarna i projektet, genom sin livsstil, har matchat sina individuella genetiska förutsättningar så lyckosamt att de blivit både gamla och friska.

– Det verkligt intressanta är inte vad de enastående 100-åringarna gör och vilka genvarianter de har, utan snarare hur alla vi andra, som har en mindre extrem blandning gener, ska göra för att hålla oss friska långt upp i åren, fortsätter Fredrik Ståhl.

FAKTA
Studien som nu är igång ingår i ett projekt vid högskolorna i Borås och Skövde. Efter två möten som anordnats tillsammans med Aktiva seniorer i Skövde har forskarna hittills fått in prover från 150 personer. Helst vill de få ihop 800 prover. En ny träff med föredrag och datainsamling görs i Skövde 3:e mars och snart kommer det att arrangera träffar även i Borås.

En längre artikel om ämnet finns på Högskolan i Borås webb

Mer om forskningssamarbetet mellan Skövde och Borås 

Kontaktinformation
Fredrik Ståhl, professor Högskolan i Borås, fredrik.stahl@hb.se, telefon: 033-435 4749, mobil: 0703-83 51 88. Sandra Karlsson, lektor Högskolan i Skövde, sandra.karlsson@his.se, telefon 0500-448644, mobil 073-150 40 64