Sovjetunionen använde svenska organisationer under kalla krigets inledning
Sällskapen Sverige-Sovjetunionen och, efter 1950, Förbundet Sverige-Sovjetunionen var 1945–1958 under stark sovjetisk påverkan och verkade som ett medel i sovjetisk strategi för att skapa en positiv inställning till Sovjetunionen hos den svenska befolkningen.
Sällskapen/Förbundet Sverige-Sovjetunionen framställde sig som ytterst opolitiska. Verksamheten gick officiellt ut på att sprida information om Sovjetunionen och dess kultur. Målet från Sovjetunionens sida var att utveckla sällskapen/Förbundet till en massorganisation och en politisk maktfaktor.
Sällskapens verksamhet utformades i nära samarbete med, och godkändes
av, den sovjetiska ambassaden i Stockholm. Men de avgörande besluten
togs i Moskva.
– Dessa skulle främja landets säkerhet och internationella politiska intressen. En svensk befolkning positivt inställd till Sovjetunionen ansågs kunna medverka till att svenska politiker lättare kunde stå emot påtryckningar från västmakterna och säkerställa Sveriges alliansfrihet, berättar Olov Wenell, som 20 februri lägger fram sin avhandling Sovjetunionen och svenska vänsällskap 1945-1958: Sällskapen Sverige-Sovjetunionen som medel i sovjetisk strategi.
Efter andra världskriget började sovjetiska representanter bearbeta Sveriges kommunistiska parti (SKP) för att ta större del i sällskapens verksamhet. Diskussioner om sällskapen fördes kontinuerligt mellan representanter från SKP och den sovjetiska ambassaden.
– Ambitionen var att styra sällskapen utan att detta skulle bli uppenbart för den svenska allmänheten. På sovjetiskt initiativ bildades ett nationellt förbund av de svenska lokala sällskapen 1950. Sällskapen/Förbundet stöddes ekonomiskt av Sovjetunionen.
Vilka som skulle inneha ledande positioner i sällskapen och den dagliga verksamheten förankrades i Moskva. Under 1950-talet började man från sovjetisk sida successivt att söka andra samarbetspartner vid sidan av organisationer med kopplingar till kommunism. Både de svenska folkparkerna och Arbetarnas bildningsförbund (ABF) blev uppvaktade av sovjetiska representanter i hopp om att öka landets påverkansmöjligheter.
I avhandlingen undersöks också den sovjetiska organisationen VOKS som var nyckelinstitutionen för den sovjetiska offentliga diplomatin som hade till uppgift att kommunicera landets kultur, ideologi och politik.
FAKTA
Disputationen äger rum fredag 20 februari kl. 10.00 – 12.00, Humanishuset, Hörsal F (105), Umeå universitet. Opponent är Håkan Blomqvist, docent i historia vid Södertörns högskola.
Kontaktinformation
Olov Wenell, umeå universitet, olov.wenell@umu.se, tel. 070-5331558
