Klimatförändring kan störa viktig isdynamik i bäckar

Strandnära skogar är viktiga eftersom de erbjuder livsmiljöer, lagrar kol, samt skuggar och renar vattnet. Vi känner också till att periodiska isbildningar och vinteröversvämningar bidrar till att forma både växt- och djurlivet här.

Om vattnet är öppet och forsande innebär en köldknäpp att det bildas kravis och bottenis. Kravis är små iskristaller som virvlar runt i vattnet och fäster vid exempelvis stenar och andra föremål. De kan bygga upp tjocka ispansar av bottenis som dämmer upp vattnet som svämmar över och fryser i strandskogarna. När vädret åter blir milt lossnar bottenisen, driver iväg och kan bröta ihop sig vilket ger nya översvämningar och ännu mer is – vattendragen har blivit ismaskiner.

Lovisa Lind, Umeå universitet, har i sin avhandling undersökt vad som styr isbildning i nordliga vattendrag samt hur och i vilken omfattning is- och vinteröversvämningar påverkar växter i och längs bäckar. Hon har inventerat is- och vinterförhållanden längs biflöden till Vindelälven i norra Sverige och jämfört dem med varandra i avseende på skillnader i växtlighet.

Hennes resultat visar att forsande, branta bäckar som inte har sjöar uppströms i sin närhet har en hög produktion av krav- och bottenis och många vinteröversvämningar.

– Sådana bäckar har en artrikare strandflora än bäckar som inte bildar kravis. Det beror på att konkurrenskraftiga växter som lingon och blåbär dödas av isen och att mer konkurrenssvaga arter av olika gräs och örter, ges mer utrymme, säger Lovisa Lind.

Isen påverkar även växterna i vattnet genom att rycka och skava bort mossor och alger. Islossningen på vårvintern kan dessutom förändra strandskogarna genom att riva omkull och rycka upp växter och samtidigt öppna upp för nya växter att kolonisera.

Lovisa Lind har också studerat hur ett varmare klimat kan påverka dessa samband genom att bland annat skapa experimentella vinteröversvämningar.

Meteorologer förutsäger att vintertemperaturerna kommer att variera allt mer och leda till tätare skiftningar mellan tö och frost. Om jordens medeltemperatur ökar med några grader till så kan denna typ av isbildning till och med gå förlorad. I dag påverkas dessutom redan isbildningen av bland annat dämningar, kanalisering, jordbruk och vattenföroreningar.

Med tanke på att norra Sverige har ett stort antal små vattendrag är det stora områden som kan beröras av framtida förändringar i isens dynamik till följd av klimatförändringar.

– Om störningen från is och vinteröversvämningar går förlorad är ett scenario att strandvegetationen till större delen skulle utgöras av en mer risdominerad vegetation. Detta skulle i sin tur påverka bland annat djurlivet och bäckarnas produktivitet.

FAKTA
Fredagen den 27 februari försvarar Lovisa Lind, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Breaking the ice: effects of ice formation and winter floods on vegetation along streams. Svensk titel: Klimatförändringar och isbildning i vattendrag: effekter på biologisk mångfald. Disputationen äger rum kl. 09.30 i salen Björken, Sveriges lantbruksuniversitet. Fakultetsopponent är Dr. Michael Scott, Fort Collins Science Center, United Stated Geological Survey, Fort Collins, USA.
Lovisa Lind är född och uppvuxen i Tärnaby. Hon har en masterexamen i biologi med inriktning mot naturvård från Umeå universitet.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Kontaktinformation
Lovisa Lind. Telefon: 073-041 86 26. Mail: lovisa.lind@emg.umu.se