Artikel från Mittuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

14 januari 2015

Nya förmågor krävs för digital läsning

Läsförståelsen av digitala texter skiljer sig från traditionella tryckta texter. En kombination av text, bilder, ljud och länkar ställer delvis andra krav på läsaren. Det visar en avhandling i pedagogik vid Mittuniversitetet som också visar att datorspelande kan främja digital läsning.

Idag sker en stor del av ungdomars läsande på internet. Läsförståelse kan ses som något som främst handlar om avkodning av bokstäver och språkförståelse. Det är förstås en viktig ingrediens i läsförståelse, men avhandlingen visar att den förmågan inte räcker för att förstå digitala texter.

Speciella förmågor och kompetenser krävs för läsförståelse av digitala texter
I en av avhandlingens delstudier, med data ur PISA-undersökningen, visade resultaten att ett digitalt läsförståelsetest krävde delvis andra förmågor än ett traditionellt läsförståelsetest. Här upptäcktes även att pojkarna klarade dessa unika aspekter i det digitala PISA-provet bättre än flickorna när den övergripande läsförmågan hade räknats bort.

– Könsskillnaden kunde förklaras av den mertid som pojkarna använde till datorspelande. En möjlig tolkning är att förmågor som pojkarna övat genom att spela datorspel behövs för digital läsning. Det kan vara en visuell-spatial förmåga som behövs för att navigera bland sidor med hyperlänkar. Det kan också handla om att förmågan att tolka bilder och symboler förbättras av datorspelande, säger Maria Rasmusson, doktorand i pedagogik.

Förståelsen påverkas av sammanhanget som texterna presenteras i
När eleverna i en annan av avhandlingens delstudier fick göra exakt samma läsförståelsetest på papper och på dator så klarade de testet på papper något bättre än på dator. Resultaten tyder på att läsning på skärm med till exempel skrollande kräver mer av läsaren. Det är i linje med andra studier där forskare har hävdat att tryckta texter underlättar när man ska sammanföra och dra slutsatser från det man har läst. Digitala texter på internet innehåller bilder, hyperlänkar, ikoner, ljud och video, dessutom finns vitt skilda genrer bara ett klick från varandra. Den här kontexten ställer krav på att läsaren är källkritisk, förstår informationsstrukturen och kan hantera dator och olika funktioner i webbläsaren.

Mindre likvärdighetsproblem verkar finnas för digital läsning
Stora undersökningar som PISA kan användas för att få en uppfattning om hur likvärdigt ett utbildningssystem är i relation till socioekonomisk bakgrund. I en av delstudierna undersöktes detta hos svenska och norska elever. Den socioekonomiska bakgrunden delades upp i kulturellt och ekonomiskt kapital. Det fanns ett samband mellan elevernas övergripande läsförmåga och deras kulturella kapital, vilket man sett även i tidigare studier. Däremot fanns inget samband mellan kulturellt kapital och de unika aspekterna av digital läsning. Det kan bero på att i princip 100 procent av de svenska ungdomarna har tillgång till internet.

– När det gäller likvärdighet mellan pojkar och flickor så visar läsförståelse­undersökningar generellt att flickor presterar bättre än pojkar. I Sverige var dock könsskillnaden mindre i det digitala läsprovet som användes i PISA. Vissa av de förmågor som krävdes i detta prov tycks representera de aspekter av läsförståelse som är pojkarnas styrka, säger Maria Rasmusson.

FAKTA
Avhandlingen försvaras vid Campus Härnösand 16 januari 2015. 
Här hittar du hela avhandlingen ”Det digitala läsandet”.

Kontaktinformation
Maria Rasmusson, doktorand i pedagogik, 0733-96 55 42, e-post: maria.rasmusson@miun.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera